Längsta uppehållet i Jazzhands historia! Vad har hänt?!

Typ ingenting.
Jul har hänt. I Kalifornien. En snabb historia: Här fanns inget av det långsamma, rituella som man är van vid. En tre timmars biltur till Fresno, julmiddag helt utan julmat, öppna klappar och sedan tack och hej och tillbaka ut på vägarna igen. Kanske missar jag något? Men det var helt ok, alla var snälla och varma och välkomnande. Jag fick klappar, tre olika sorters svart te. Slutet gott, allting gott.

Men det andra som hänt är mindre påtagligt. I alla fall för alla andra utom mig. Det är att jag gått in i bokskrivande. Eller, det låter såklart pampigt och konstnärligt och kulturarbetare och allt annat fånigt och självgott. Men när man är inne i tanken, bokens tanke, och man kör på.

Dagen efter läser jag vad jag skrivit dagen innan och stryker det mesta. Men koncentratet som blir kvar, det är bra. I alla fall idag, här och nu. Någon dag senare kanske det framstår som dåligt men det må så vara. Två steg fram och ett steg bak, det är så böcker blir till.

Jag går runt i second hand-bokhandeln och plockar på mig böcker som jag tror kan vara inspirerande. Läser Joan Didion som sista person i världen för stämningens skull. Hon skriver en hel del om Kalifornien. Ju.
Ber en skrivande vän läsa synopsis och han säger “läs Lagt kort för inspiration?” och jag meddelar att jag är steget före, läser redan Didion. För inspiration.

Så varför är jag så melankolisk och vemodig?
Jul antar jag. För att jul händer. Och jag är här och andra är där.

• Postad 2017-12-29
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: None

Etiketter None