Jazzhands

Frilansstraffet

Här går man i godan ro och spenderar pengar på grejor man inte behöver, när det helt plötsligt kommer det fram att man visst har tre deadlines idag.
Vad är det för stil?
Frilanshjärna = reptilhjärna. Tränger bort saker. Selektivt minne. “Det fixar sig” och “Jag skriver det ikväll, på ett nafs”.

Jag lever i förnekelse. Varför lever jag i förnekelse? Jag tror att jag är Carrie Bradshaw, att jag inte behöver jobba, bara tycka saker ibland och shoppa. Gifta mig rikt. Skriva bestsellers om lustiga/gulliga relationsgrejor. Som det här med dyra underkläder. Killar alltså. De fattar ingenting.

Oh, svaghet, frilansjournalist är ditt namn. Tre påsar med saker du inte behöver springer du kallsvettig hem från tunnelbanan för att i ett förvirrat tillstånd mitt emellan stress och panik slå på datorn och skapa ett dokument med namnet “Nic Cage har konstiga ringar på fingrarna”.

Jag borde träna också. Och sluta äta Läkerol.
Jag borde så mycket.
Jag borde så vansinnigt mycket.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen