Jazzhands

Det hände

marc-accessories-storeVandrade runt i New York. Gick bara i kvarter jag typ känner till. Lite grann (är inte i NY så ofta).
Strosade. Grät. Strosade. Kände pÃ¥ min onda bröstkorg. Strosade. Gick till Marc Jacobs-affären och köpte en tröja för 250 dollar. Boom… Men grejen var den att duden i affären var sÃ¥ otroligt NY-cool att jag kände mig cool bara av att prata lite med honom om storlekar.
“Du skulle lätt kunna rocka en S”, sa han och nickade.
Jag bah “Sure, dude, jag provar en S”.
Han hade en rutig skjorta och rutiga byxor, en keps och massor av tatueringar. Det var som om lite av hans coolness hamnade pÃ¥ mig bara för att vi pratade. Provade en M, fick hans utlÃ¥tande. Provade en S och han blÃ¥ste en kyss och sa “So much better, that’s the one”. Jag halade gladeligen upp 250 dollar när han sa sÃ¥. Vi smÃ¥pratade lite medan jag betalade och han sa “Du är inte härifrÃ¥n va?”.
Jag svarade “Nej, jag är svensk”.
“Det var inte det jag menade”, sa han. “Du har en annan coolness i dig, du har en vibe. Du bor pÃ¥ västkusten va?”
“Ja, LA”, sa jag. Typ ljög jag.
“Jag visste det. Du har nÃ¥got, babe, det har du verkligen”.

Och i ett trollslag var trycket över min bröstkorg borta. Gick ut på gatan, tog kastanjen jag har i fickan och höll den i handen. Andades djupt.

Klockan är halv åtta på kvällen, jag är tillbaka på hotellrummet, kollar på tv och vilar mina trötta fötter och jag kan fortfarande andas utan att det gör ont. Vad hände? Jag tror att vare sig duden var en bra försäljare eller inte så gjorde han mig mindre osynlig för några minuter.

Jag lämnar i alla fall NY lättare i sinnet än när jag kom hit. Vare sig han var ärlig eller inte.

  • Postad 2013-10-15
  • av
  • Kategori Uncategorized
  • Kommentarer: 4

Etiketter None

  • steelwheels, 6:36 am October 15, 2013:

    Fan vad fint.

  • Daniel, 8:12 am October 15, 2013:

    Det stämmer alltsÃ¥. “People who say that money can’t buy happiness just don’t know where to shop.” 🙂

    Roligt att du mår bättre.

  • Lotta Losten, 10:48 pm December 12, 2013:

    Men åh! Och du, kastanjen i fickan! Alltid.
    Min farmor hade alltid det och nu har jag det med. För det gör en lugnare och gladare och så är det nåt fjantigt naturälskande i det. Man kan säga att man är en naturmänniska av något slag. För att man har en kastanj i fickan liksom. Som man kan gnida blank mot sidan av näsan.

  • Lotta Losten, 10:48 pm December 12, 2013:

    Och ja, jag vet att jag är flera månader för sent. Läser ikapp. Har saknat läsa din blogg, insåg jag nu.

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen