I morgon är jag med i Styrelsen i P3 igen. Runt kvart över elva. Calle Schulman är min parhäst. Igen. Vi har varken setts före eller efter senaste Styrelsemötet så det blir ett kärt återseende. Dock märkligt.
Jag älskar alla slags korskulturella liknelser, men Coens/Proclaimers håller inte bortom brödraskapet (och brillorna möjligen). Coens är hjärna och ironi, Proclaimers BARA hjärta och känslor.
Akut ensamhet – det låter väldigt jobbigt. Men det är verkligen helt värdelöst att vänta på ett försenat flyg eller tåg. Skönt att du kom hem tillslut.
Mm minns när jag läste din intervju med Heath. Fint!
Hela det här inlägget gjorde mig en smula sorgsen faktiskt.
Skön lallradio att diska till må jag säga.
Highlights :
Calle: Det här är finkultur mot fulkultur, jag är ful…
Caroline: Det är 1000 apor mot BON!
Samt:
Caroline (Om Andrea): hon blev ju på TJOCKEN, glöm inte det.
Jag har aldrig stuckit under stol med att jag har förortsbakgrund (appropå uttrycket “bli på tjocken”).
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
© Jazzhands
Recent Comments