Jazzhands

Skammens rodnad – sömntabletter och fel dörr

Okej, det där var ju galet pinsamt. Nu har jag större förståelse för folk som har ångest efter ett “fylle-sms” eller “Men jag var ju full”. Min ursäkt är dock något hårdare: “Men jag hade ju tagit lugnande!”

Jaja, nu är jag i London och det är ju, som alltid, den smutsigaste av städer. Jag vill gärna gilla London. Jag undrar hur många gånger jag varit här. Tjugo minst. Trettio? Kanske. I teorin borde jag älska att vara här. Vaddå, ett land av tedrickare! Jag borde vara i himlen!

Men nej. Jag ser bara fula engelsmän med knöliga näsor, undermålig mat och svindyrt Internet. Jag betalar en spänn i minuten för att gå in på Jazzhands och klaga. Men folket måste få veta!

Snart ska jag “jobba”. En rolig grej är att jag fått med-highlighter-understrukna, viktig anvisningar om vilken DÖRR till hotellet jag ska ta för att inte STÖRA de kreativa människorna jag ska träffa där.
Som en bonus kommer tydligen Jarvis Cocker att närvara. Intressant. Hur sur på en skala blir Jarvis Cocker av folk som går in genom fel dörr? Av min junketerfarenhet att döma så lär jag få reda på det i morgon. Minst tio personer kommer att ta fel dörr. Jag ska se till att inte bli en av dem.

Etiketter None

No comments

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen