Plötsligt är jag omringad av yngre människor med bokkontrakt. Alla har bokkontrakt.
Nej, inte alla. Men alla.
De har familjer också, de jävlarna. Sambos och grejor. Och släktingar att fira jul med.
Borde jag skaffa hund?
Borde jag skaffa mig ett riktigt jobb?
Tänker statsministern någonsin så?
En sak är säker – jag känner mig gammal men lever yngst. Näst efter K i alla fall, han går ju fortfarande ut om helgerna. Det gör i alla fall inte jag. Jag tar en kopp te, en halv Stilnoct och sover i tolv timmar. Får för mig att jag lever längre då.
- Postad 2010-12-15
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: 2
Recent Comments