Jazzhands

Uppretade tankar

Vad är det som gör att det är så lätt att knäcka någon, om man bara vet hur.
Idel trevliga, fina, underbara kommentarer på Fifty Scents. Så kommer en dålig och då vill jag bara lägga ned. Sur hela dagen. “Kanske det är sant?”
Vill man uträtta underverk kommer man inte att bli gillad av alla osv osv, hela den grejen. Och varför inte ta fasta på de andra kommentarerna, eller besökssiffrorna. Gud, tänk att vara skådespelare eller kändis och bli bedömd absolut hela tiden.
Man glömmer så lätt.

“Va? Vet du inte vem det är? Han skriver ju för Café!” kom jag på mig själv att säga om minns plötsligt att vi lever i en bra mycket större värld.
Herregud, kolla upp och blicka ut över dataskärmen människa!

Jag kan bli så trött.
Och ändå låter jag den enda dåliga kommentaren överskugga allt annat. Jag skulle aldrig kunna bli berömd eller känd, jag skulle gå under.
Bra då att det är som det är.

Etiketter None

  • Lotta Losten, 6:04 pm January 20, 2011:

    Ja, varför i hela friden gör man så!? Jag har sedan jämt haft skådespelardrömmar och har jobbat på dem olika mycket genom livet. Det som gör det så svårt för mig är lite att jag inte vågar för tänk så finns det någon som inte gillar mig. Trots att jag oftast litar på att jag kan och att jag är bra så är jag ändå säker på att nån annan kan bättre, är mer värd det och att folk kommer bli besvikna. När jag varit med i föreställningar har jag fått övervägande, ja nästan uteslutande, bra kommentarer men om jag fått något litet skeptisk, negativt så är det den jag bär med mig sen. Puckat.
    Det är som att jag tänker att de positiva kommentarerna är av snällhet/medlidande men en negativ kommentar är ALLTID sanningen.
    Äh. Blä.

  • Lotta Losten, 6:04 pm January 20, 2011:

    Ja, varför i hela friden gör man så!? Jag har sedan jämt haft skådespelardrömmar och har jobbat på dem olika mycket genom livet. Det som gör det så svårt för mig är lite att jag inte vågar för tänk så finns det någon som inte gillar mig. Trots att jag oftast litar på att jag kan och att jag är bra så är jag ändå säker på att nån annan kan bättre, är mer värd det och att folk kommer bli besvikna. När jag varit med i föreställningar har jag fått övervägande, ja nästan uteslutande, bra kommentarer men om jag fått något litet skeptisk, negativt så är det den jag bär med mig sen. Puckat.
    Det är som att jag tänker att de positiva kommentarerna är av snällhet/medlidande men en negativ kommentar är ALLTID sanningen.
    Äh. Blä.

  • Jazzhands, 11:24 pm January 20, 2011:

    Ja, blä. Det är väl det man kan säga. Blä. Och var går jag en kurs i självkänsla?

  • Jazzhands, 11:24 pm January 20, 2011:

    Ja, blä. Det är väl det man kan säga. Blä. Och var går jag en kurs i självkänsla?

Add A New Comment!

© Jazzhands

Bloggportalen