- Postad 2015-11-05
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: None
På andra sidan
Det var tydligen många saker i omlopp där på återträffkvällen. Fotbollskillen berättar att han egentligen skulle jobbat den kvällen men i sista stund bytte han bort sitt skift. Så egentligen skulle vi inte setts.
Han säger att han såg min kommentar på reunion-sidan på Facebook, den där jag svarade på frågan om vem som rest längst för att komma. För tio år sedan, på senaste återträffen, så vann jag den utmärkelsen. Jag slog en kille som rest från Skottland. Ha! Killen jag snuvade på priset då visade sig vara en av fotbollskillens bästa vänner. Fotbollskillen säger att han såg min kommentar på FB-sidan och tänkte att om han gick på eventet skulle han prata med mig. Men det såg inte ut som om han skulle kunna gå.
Jag vet inte, kanske är det efterkonstruktioner detta. Men det gör mig ingenting. Vad är relationer och band om inte skapandet av den egna berättelsen?
Livslunken
Möte med förlaget och förläggaren säger att manuset är typ klart nu. Typ. I alla fall från min och hennes sida. Nu ska några utvalda lektörer få läsa och komma med lite spontana intryck och åsikter bara och se om vi (jag) missat något absolut supervitalt. Då ändrar vi (jag). Sen är det bra. Sen blir det sättning och språklig korr och sen är det tryck. Adjöss med åsnan och sen hej åsnan.
Och alla de där författarklyschorna gäller fortfarande, jag älskar mina karaktärer. Jag känner hur de pratar genom mig och jag gillar att hänga med dem. Jag vet, det låter så vansinnigt pretentiöst och hade någon annan skrivit något liknande hade jag himlat med ögonen. Minst. Och ansett detta vara definitionen av överdrift. Men jag vet inte vad som hänt, en månad i Miami kanske? Plötsligt är det bara så. Att Jim och Mats och Vera lever. Och då kanske det är det perfekta läget att säga hej då till dem för den här gången?
- Postad 2015-11-05
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: None
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
Recent Comments