Nås av beskedet att det inte alls är bakterier i bettet och att jag äter antibiotika i onödan. Sköterskans exakta ord. “Du äter det i onödan”.
Hon ringde eftersom svaren på bakterieodlingen de tog kommit från labbet och den visade inga bakterier alls. Jag var tvungen att fråga vad som menades. Jag är fortfarande inte helt klar på det. Såret såg värre ut idag, ska inte gå in på detaljer men handen svullnade upp igår kväll under bion. Ja, jag såg Rocketman för tredje gången. Det är rekord för mig. Inte att se en film tre gånger, det finns flera filmer jag sett tre eller fler gånger, men att se den på bio tre gånger. Betala för ett biobesök av samma film. Igår var i alla fall första gången jag såg den med text och det uppskattade jag, det gav faktiskt lite av en dimension. Alla låtar var textade, till exempel, på ett härligt poetiskt vis. Tolkningar, helt enkelt. Som att Tiny Dancer började med “Brud i blåjeans” (“Blue jean baby”).

Där satt jag, jag hade för en gångs skull fått med mig A, och kände handen svullna och pulsera medan jag än en gång fick den där känslan man får när man plötsligt vill spara någon. Ja, spara någon. Det är det bästa uttryck jag kan komma på. Som Elvis-människor som åker till Graceland för att spara honom. Jag gick hem och googlade på Elton John-tröjor. Var på väg att beställa en också innan jag hindrade mig. Mest för att jag vill sluta handla grejer och det är inte så att jag behöver en Elton John-tröja.
Det är bara för att du vill spara på honom, tänkte jag för mig själv.

Hur som helst. Handen svullnade, Elton/Taron sjöng Rocketman och jag kände någon helt felvriden nöjdhet över att As ögon tårades. Aha! Tänkte jag. Aha! Jag känner honom fortfarande bäst av alla.
Felvridet, som sagt.

Hur som helst. Handen svullnade, jag ringde sjukvårdsupplysningen och i morse närakuten och allt det där. Inga bakterier, handen fortfarande svullen och stor som på en knubbig bebis ungefär. I proportion då. Fick en inköpslista på saker att lägga kompress med (alsolsprit som huvudingrediens) och så här ett dygn efter handens rop på hjälp är såret faktiskt lite, lite bättre.

• Postad 2019-08-01
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 1

Etiketter None