Jazzhands

Gamla kompisar från förr


Idag har det varit en trip down memory lane på jobbet. Intervjuade först två av de som var med i den eminenta lilla serien Ebba & Didrik, som ju går i repris på lördag. Ah, ljuva barndomsminnen. Det var sjutton år sedan den visades. Fatta! Och jag har ändå minnen kvar.
Sedan fick jag ställa frågor till clownen Manne. Han var skön. Han saknar en “fast cirkus” i stan, och tycker inte att djur är roliga. Eftersom de inte är medvetna om att de är roliga. Då är det fel att skratta åt dem.
Clowner är i och för sig sjukt medvetna om att de är “roliga” vilket gör dem sjukt tråkiga. Eller?

Etiketter None

Skräckvälde

Igår såg jag för övrigt en naken, medelålders kvinna göra yoga på Fredhällsbadet. Jag vet inte. Det var skumt.

Etiketter None

Silly season

Tragisk rubrik i dagens GT. Stackars Rolf, 68 ser jätteledsen ut. Vad säger E-Type?
Ja, det är silly season nu. Det finns inget (förutom stackars Rolf, 68!) att skriva om.
På filmfronten intet nytt; den enda film som går upp på fredag är typ Hostel II. På alla andra fronter; you tell me.
Filar på en grillguide till fredag. Det är allt jag kan göra.

Etiketter None

Solen är min fiende


“Since the beginning of time man has yearned to destroy the sun”. Orden är Mr. Burns men skulle kunnat vara mina idag. Efter en stadig brunch på Café Sirap blev det cykelköp. Oh, she’s a real beauty. Och jag har aldrig ägt en ny cykel förut bara second hand-saker som pappa dealat till sig. Så givetvis var jag tvungen att cykla. Åh, jag älskar ljudet hon ger ifrån sig, det där rasslet.
Åkte och badade vid Fredhällsklipporna (det överlägset bästa badet). Hörde två grabbar snacka. “Han tjatar till sig grejer. Jag tror det är så han får tjejer också, han bara tjatar till sig dem.” Sedan cyklade jag hem. Nu är jag röd. Inte bara lätt röd eller rosa utan röd. Satte en tomat jämte armen. Hysat likt, även om det mer är åt smultron-nyans.
Det är straffet för att jag dodgat artiklar hela helgen. Nu har jag halvskrivit tre stycken (två till Bon, en till Veckorevyn) så nu får vi se om det blir någon ordning.
PS. Har för övrigt beställt Undeclared på DVD, som gjordes efter Freaks and Geeks med några gemensamma nämnare, dock få. Såg ett avsnitt. Inte imponerad. Men vad kan man göra? Klart man måste beställa.

Etiketter None

Nöjeshelgen


Jag vaknar sex varje morgon och tänker i panik att det är dags att gå till jobbet. Sedan tänker jag “men det är ju helg” och somnar lyckligt om. Alltså, det är inte onormalt eller jobbigt att börja nio. Jag är bara ovan, antar jag. Hittills (tre arbetsdagar) har det varit svårt.
Har fortfarande lite frilansgrejor som släpar efter och som jag borde gjort igår…idag…Men istället promenerade jag en mil, åt glass och såg om Zodiac och hade den trevligaste kvällen på länge. Kanske sedan för en vecka sedan då jag badade och unisex-bastade på Centralbadet och nästan tuppade av, av uttorkning.
Poängen är: hur kan man förväntas frilansa när det är närmare trettio ute, när det finns glass i trettiosex olika smaker och man, om man sommarjobbar på City, har ledigt på fredagar?
Va?
Nej, okej. Jag famlar bara efter ursäkter.
Jag har saker som behöver transkriberas, det är det som är problemet. Det är det som stoppar upp allting. Synd att jag inte har en sextonårig kusin som behöver snabba stålars.

Etiketter None

Fram med bomberna!!!!


Blev ivägskickad på presskonferensen på Skansen där det skulle avslöjas vilka artisterna blir i år. Jag såg Plura lurka omkring i kulisserna innan så jag tänkte ett noll till mig som har ögonen öppna.
Annars var det ett gäng gamla godingar (Svante Thuresson) och en del modernt folk (Salem Al Fakir) och the usual suspects (Nanne Grönwall).
Läskigast var ju Pernilla Wahlgren och hennes lilla showbiz-son som poserade så proffsigt för kamerorna att man får lust att ringa socialen. Jag tror han hade en äkta Burberry-skjorta, gossen.
Markoolio gled omkring och snackade på sitt Markooliotugg. Han ska köra reggae, sa han.
Men roligast att prata med var E-Type. Jag gillar honom. Så mycket att jag bett att få göra Stora Sommarintervjun i City med honom. Det fick jag.
E-Type sa att det behövs mer bomber och sånt på Skansen, det är alldeles för lugnt. Han sa att tiden är ur led, att han gör en stenhård låt och då får han vara med i allsången. Han är jättelång, hans ansikte är sjukt avlångt, han hade knasiga jeans. Jag ser fram emot att träffa honom igen.
Nå. Det var egentligen inte det jag skulle skriva om utan Anders Lundin. Det finns en sak som vissa journalister kallar Brasse Brännström-syndromet. Det betyder att någon man upplever som väldigt snäll, glad och allmänt kul i rutan alltid visar sig vara en riktigt surkart i verkliga livet. Jag har länge misstänkt Anders Lundin för detta. Men jag tror att jag har haft fel. Anders Lundin är inte Brasse Brännström, han är nog snarare den gråtande clownen. Kan inte sätta fingret på det och jag vill för allt i världen inte bli stämd för förtal men jag fick verkligen känslan av att den mannen inte är helt glad. Han hade visserligen stukat foten, det såg ont ut. Men satan, han såg sliten ut, var ofokuserad och jag blev lite beklämd av det hela.
Så om det dyker upp några snaskiga, sensationella artiklar om “Anders kamp” i närmaste kvällstidning så minns vart du läste det först.
Sorgsen och lite vemodig drog jag tillbaka till redaktionen.

Etiketter None

Okej, nu får det vara nog

En sista F&G-grej till innan jag går över till att berätta om min sorgliga allsångsdag på Skansen. Jag önskar att jag hade sett F&G innan jag åkte till LA.
Fatta att jag intervjuade både Martin Starr och Seth Rogen, but most importantly; JASON SEGEL, bara två veckor innan de skulle förändra mitt liv, fast för sent. Åh om jag bara hade vetat…
Oh cruel, cruel world.

Etiketter None

Breakthrough!

Yes! John Francis Daley som spelar Sam Weir i Freaks and Geeks har addat mig som “friend” på MySpace. Oh, ett steg närmare McKinley High. Jag browsar Freaks and Geeks-grejor på Ebay, och lägger bud på en special edition DVD för hundra dollar. Men då ingår en yearbook. Funderar på en Freaks and Geeks-hoodie men säger tack men nej tack.
My oh my, när ska jag ha tid med min magi? Måste lära mig tricks. Nu.

Etiketter None

Tomhet

En sådan enorm tomhet. Freaks and Geeks är över, jag har sett alla avsnitt nu. Jag är ledsen, känner längtan och sorg. Vad ska jag nu titta på?

Etiketter None

Vad är detta?


WTH? Vad är det här för skum bild? Jag ser ut som en fyrtiotreårig förortsmorsa! Mitt nya sommarjobb tar knäcken på mig, uppenbarligen. Två dagar och jag är slut. Kolla bara! Det här går ju bara inte för sig! Detta är skälet till att jag är frilans!
Sov till tio idag, bara för att jag kunde. Igår skrev jag om Re:Orient. Jag fick också konstruera ett Mötley Crüe-test. Sedan gick jag på gratisätargrej. På bilden är jag där, bland vitklädda glassare man inte fattar vilka de är.
För alltså: Vad betyder ett par vita chinos med bälte, vit skjorta, rosa slips och stickad tröja nonchalant slängd över axlarna? Lägg till solbrillor fast det är skymning och lätt bakslickat hår. Betyder det att man har pengar eller att man vill se ut som om man har pengar?
Har ingen aning vilka som gratisåt igår av “Grillbuffeten” (Visst låter det precis som “grisfest”?) men alla såg ut som om de hade pengar alternativt som om de ville se ut som om de har pengar. Men varför går man på en sunkig gratisätargrej med en ruttet coverband och dyr sprit på i så fall? Borde man inte dissa sånt då? Om man har stash alltså.
Jag såg en kille där jag såg på ett bröllop för inte så länge sedan. Sånt där officersbröllop. Han var officer. Han gjorde sabelhäck och slarvade bort As hyrda finskor. Nolla. Han åt gratis grillbuffet igår. Det gladde mig på något vis, jag valde att se hånfullt på saken.
Nu ska jag på en fest till. Bon firar en massa saker. Sex år till exempel. Tror inte det blir så många backslicks där, men en hel del tröja-slängd-över-axlarna. Får se. Inga officerare i alla fall. Garaterat fritt från sådana.

Etiketter None

« Older Entries
Newer Entries »

Programförklaring

Jazzhands är en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan skakar man dem lite lätt. Och ler.

Archives

Recent Comments

 

December 2025
M T W T F S S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

 

Blogroll

© Jazzhands

Bloggportalen