Genusseparerade dofter uppfanns någon gång kring förra sekelskiftet och verkar vara på väg tillbaka, även om unisexdofterna fortfarande lever och frodas. Jag tycker inte att man behöver fästa sig alltför mycket vid herr- versus damdoft, men visst, traditionellt vill inte en man dofta blomsteräng och en kvinna dofta tobak. Men klassiska herrdoftsingredienser som vetiver, marint och musk och klassiska damingredienser som jasmin, mimosa och iris kan absolut vandra mellan grupperna, och det gör de också.

Skillnaderna, grupperna emellan, är mindre idag, så vill du testa riktigt “manliga” dofter jag tycker att du ska backa till 70-talet och de aromatiska fougeredofternas macholand. Testa till exempel Azzaro Pour homme eller Pacho Rabanne Pour homme om du tål dem. Båda betraktas som stilbildande mästerverk, men är ganska barska. Stilbildande, om än mildare, är annars Davidoff Cool Water, som är den marina doften framför alla, om man vill dofta deffad vattengud. Men min intuition (statistiken) säger mig att du tycker bättre om Diors Eau Sauvage.

Samtliga i mellanprisklass, men det blir inte sämre för att man går ned lite i pris. Tabac Original (edc) döljer något alldeles underbart under de metalliska första minuterna och kostar en tvåhundring. Classic man.

Den bespottade Brut säljs inte i sverige men blir din för några få dollar på eBay, en miljon gånger bättre än sitt rykte, och doftar lika grönt som flaskan. Hittar du den vintage märkt “Fabergé” får du något av det bästa som kan köpas för pengar.

Och missa inte underbara och lite reserverade återutgåvan av Monsieur Givenchy. Också den finns billigt på nätet.

Vill du hellre lukta elegant, fransk herre så är Guerlains cologner, som Eau de Guerlain oöverträffade. Eller YSLs Nuit de L’Homme. Chanels Bleu för män är också ett under av nonchalant elegans, som lite Vincent Cassel i koncentra. Han företräder dock YSLs Nuit de L’Homme. Jaja.