Jazzhands

Inte alls den nya mannen


Det har skrivits om den nya James Bond. Han är den nya mannen, enligt kultursidor i kvällstidningar. Hur vet jag inte riktigt. (Och för övrigt fattar jag inte det där med kronologin – Casino Royale ska förklara hur Bond blev Bond, den skrevs innan de andra filmerna men utspelar sig i nutid? Jag har väl missat nåt.)
Men det jag vet är att manusförfattaren till Casino Royale är stort 24-fan (liksom jag!) och har tagit vissa cues från Jack Bauer i sitt skapande. Jack Bauer, å andra sidan, har formats efter Bond. Samma initialer. Mördade fruar. Uppvaknanden från döden. Och så vidare. Och framför allt gillar de att döda båda två. De är skickliga på det, men banne mig om de inte njuter av det också.
Fleming skapade en hjälte som var respektabel. Innan dess var spioner inte hjältar. Föregångarna var detektiver som Philip Marlow och Sam Spade, men de tog sig ju an jobben för pengar eller för att en vacker kvinna bad dem om det. Bond och Bauer utför sina jobb “for the greater good”. De har både en dubiös moral men alltid med the love of one’s country i siktet.
James Bond var en efterkrigshjälte, mitt i kalla kriget (Obs! Referens till detta i Casino Royale!). Bauer en slags efter-9/11-hjälte. Same same.
Bond och Bauer blir ofta tillfångatagna av masterskurkarna. Torterade. Oftast i samma veva som skurken bjuder på lite info om den ondskefulla planen som är på gång. men båda JB behåller sitt lugn och de har de agentkunskaper som behövs för att slå sig ur knipan.
Ytterligare Bond/Bauer-parallell: i “I hennes majestäts hemliga tjänst” går Bond under jorden. Han reser till Japan för att hämnas sin frus mördare, får minnesförlust och låter världen få veta att han är död. I filmen åker han till Vegas. Bauer stannar i USA och drabbas av precis samma öde.
Sedan har vi Jason Bourne. Också JB. Agent. Baserad på romankaraktär. Mördad fru (och barn!). Gillar att döda.
Tre varianter på James Bond. Alla jobbar de i ensamhet. För din skull. Frågan är: behöver vi dem alla tre?

Etiketter None

Giganternas möte


Ännu ett odödligt och allt igenom guldkantat klipp från Kennet. Det är upplagt för billiga skämt, typ “Jag vill minnas att Jason Donovan såg lite annorlunda ut på 80-talet?” eller rätt och slätt “Jason har inte åldrats lika väl som Kylie”.
Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att två giganter träffas på en scen och sjunger duett. Sånt är bra och mycket jazzhands. Kylie kan vara sexig och shake her booty, men hon kan också sjunga tillsammans med en groda och ser inget förnedrande i det alls. Och det är det ju inte, tvärtom. Kylie har fattat grejen med sexy girl next door. Ge killarna lite ass, tjejerna en look och kidsen, tja, en show? Därtill kommer föräldrarna som i en liten tjej i samsång med en groda ser något harmlöst och årets julklapp till sina barn. Fatta målgruppen! Fatta miljonerna! Fatta säljsiffrorna och Kylies popularitet!
Det är inte för inte som man kommer att tänka på Skurt. Våran mesta världskändis (appropå Kylie) kronprinsessan Victoria nekade honom den årliga tv3-träffen för att hon hade för mycket att göra. Hon har inte fattat det där med sexy next queen.

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen