COSBYSPECIAL: Recension av Mitt i livet

Jag har nu läst ut Mitt i livet av Bill Cosby. Det är en betraktelse över livet efter femtio. Då allt, enligt författaren, bara går nedåt. Boken var en present från vännen och kollegan Kalle Asplund som inte klarade av svärtan i boken, och den ständiga påminnelsen att döden hela tiden står och flåsar en i nacken.
Jag slår igen boken, efter att ha plöjt 180 sidor kåserande om döden, och inser att Cosby är helt missförstådd. Han har skrivit en bok om sin dödsfruktan och den lanseras som en lustig kåseribok. Han försöker bearbeta sina uppenbara problem med att come to terms med sitt åldrande och vad får han för det? Jo, de här orden på baksidan: “Tillhör du dem som trott att åldrande minsann inte är något att skratta åt kan Mitt i livet få den klentrognaste att tänka om”
En gång komiker alltid komiker. Jag förstår nu Bill Cosbys påstådda drogproblem och manodepressioner. Han är dömd till komik.

Kanske gråter han sig till sömns när han ser Mitt i livet-recensioner som den här på Amazon.com:

I was kicked out of the library…, October 30, 2005
Reviewer: Moussa El Najmi “silentblue” (Dubai, U.A.E)

“This book is so funny, i could not contain myself, i started laughing in the library, i was eventually kicked out!! i have never looked more silly in my life but i walked out giggling and laughing. my roommate says he heard me laughing in my sleep. A graceful book, full of truths handed out as comic situations and dialogue, a must if you need to laugh. and who doesn’t these days?”

Kan Rocky kan väl jag, sa Drago

Sätter min högra hand på att det här inte blir nåt.

FÖLJETONG: En trubadurs födelse

Kennet Sälling har aldrig spelat gitarr förut men har som mål att under 2007 utvecklas till en trubadur. Jazzhands kommer som enda blogg i världen att exklusivt bevaka hans resa från amatör till fullfjädrad musikant. Det här är första mötet med den blivande stjärnan. Möt Kennet Sälling, blivande gitarrist och vissångare.

Varför vill du bli trubadur?
– Vem vill inte bli trubadur? Jag har en dröm om att bli den tjocka, jovialiska…nej, snarare den jobbiga typen som alltid släpar med gitarr på alla tillställningar och sätter sig och kör alla gamla bitar.

Vad vill du kunna köra?
– Lite frireligiöst, lite progg, lite Cornelis. Inget engelskt. Men jag skulle gärna vilja kompa snapsvisor.

Vad har du gjort för att nå detta mål?
– Köpt en gitarr på Rusta. Kostade 499 kr på extrapris. Först såg jag att de hade billiga giratter på Lidl men eftersom de strider mot arbetslagsstiftningar och hitan och ditan så kunde jag bara inte handla där. Så jag köpte på Rusta istället och när jag kom hem anmälde jag mig till en ABF-kurs.

Du har haft ditt livs första lektion, eller hur? Var det som du hade förväntat dig?
– Det var ungefär som jag hade förväntat mig, ja. Förutom att jag hade väntat mig ett större rum. Men det var hjärtlig stämning. Kufisk lärare, typ gubbe, som säkert spelar i band själv. Nån tjej sa att hon lyssande mest på indiepop och då sa han “Vad är egetligen indiepop, jag har funderat på det där”.

Vad fick ni lära er i musikväg?
– Lite lätt hur man stämmer och hur man tar A-ackord. Alla satt och spelade A-ackordet och läraren sjöng Broder Jakob och Row, Row, Row Your Boat. Vi fick också lära oss accordet E7. Hemuppgiuften är att kunna skifta mellan de två ackorden. Det roliga är att om jag kan lära mig det så kan jag spela Lilla Snigel och Lunka på och Vi äro musikanter, Så går vi runt och Små grodorna. Så när nån har en firmafest på gång och börjar höra sig för om man “känner någon som kan spela visor” så kan jag svara ja. Sen kommer jag med ett stort leeende och spelar Vi äro musikanter, och går runt på festen med gitarren och sjunger för folk. Ska bli kul.

Dags att träda fram!

Den 21 juli smäller det! Alla Potterheadz därute vet precis vad jag snackar om. Först blir det hysteri (“hur och var ska jag få tag på boken?”), sedan eufori (“Jag har BOKEN!”) följt av spänning och sedan tomhet.
Jag kan inte tro att det är det sista vi får höra av lille Harry. Jag vägrar tro det, det går inte. Han har blivit som en, tja, kär vän under åren och jag kommer att sakna honom. Ändå längtar jag efter slutet.
Är jag normal?
Hur som helst är sommaren totalräddad och jag vet att man generellt bör hålla tyst med sin eventuella fäbless för Harry Potter, i synnerhet om man är äldre än tolv år. Men jag vill poängtera att det är böckerna och inte filmerna som lockar mig. Och nej, jag ser inte Star Trek och nej, jag har aldrig lyckats ta mig igenom en Ringen-bok någonsin. Det är inte det. Det är bara Harry. Och jag tycker att det är dags att vi Potterfans över tolv får en plats i samhället vi också. Jag är villig att träda fram. Är du?

COSBYSPECIAL: Intervju med Kalle Asplund

Varför äger du två böcker av Bill Cosby?
– Jag tillbringar ganska mycket tid på biblioteket i Solna Centrum, särskilt vid tidskrifterna och lådorna med utgallrade böcker. Där – bland barnböcker på kurdiska och gamla tyska lexikon – hittade jag i höstas Pappaliv och Mitt i livet. Tio kronor styck, förmodligen de mest prisvärda böcker jag någonsin köpt.

Har du läst dem?
– Eftersom jag snart fyller 30 och inte tänkt bli pappa på länge började jag med Mitt i livet, men jag var tvungen att sluta. När Cosby skriver om hur dålig fysisk form han är i reagerade jag med att själv börja få ont i ryggen och leta efter generande hårväxt i öronen, så lättpåverkad är jag. Pappaliv har jag liggande på toaletten och jag läser korta bitar när jag känner för det. Den är mer positiv i känslan, Mitt i livet är ju ganska mörk mitt i allt kåserande. Cosby vet att döden väntar runt hörnet.

Vad betyder Cosby för dig?
– Svår fråga. Söndagkvällarna framför tv:n med familjen Cosby (ätandes Mums-mums, alltid Mums-mums!) har präglat mig djupt. Alltid när jag ser ordet ”tofu” tänker jag till exempel på avsnittet där paret Cosby ska fira sin bröllopsdag och kocken på restaurangen de går till bara vill göra tofu. Det är roligt. Men min stora beundran för Cosby bygger förstås på att jag helt bortser från åren som programledare för Kids say the darndest things.

Vem skulle du vilja ge en cosbytröja till?
– Jag skulle vilja ge en till min systerdotter, Tilda. Hon har precis börjat på dagis och jag ser framför mig hur hon i vår sitter och leker i en vattensjuk sandlåda iklädd en kopia av Christer Petterssons favorit-Cosbytröja. Fast i kashmir. Det vore en subtil form av humor som jag hoppas att hon kommer uppskatta senare i livet.

Kalle Asplund är, förutom Cosbykännare, också krogredaktör för Allt om Stockholm. Bild: Aftonbladet/AOS.

Grattis Jazzhanden!

I dagens City tipsar nöjesmannen Henric Tiselius om min blogg! Han skriver att den är “riktigt bra!”. Och jag är benägen att hålla med.

Hjälte x 2

Jag gillar politiker som refererar till Homer Simpson.

Ett Hassan-ögonblick i telefon

Jag beställer spel från Ginza. Jag kommer inte ihåg mitt användarnamn. Har för mig att det var krångel när jag skulle registrera mig och att jag blev arg.
Jag får inte igenom min beställning och måste ringa deras kundtjänst för att få mitt användarnamn. Mitt användarnamn är “JAGHATARGINZA” meddelar den trevliga killen i kundtjänsten och erbjuder sig att maila det till mig.

COSBYSPECIAL: Intervju med Per Gavatin

Vad betyder Cosby för dig?
– Vi tar inte Cosby på allvar. Vi talar om honom med nostalgisk ironi, som om han var en Mr T eller en Bobby Ewing. Helvete heller. Vi förstår inte hur bra han var. Jag såg ett avsnitt av The Cosby Show för några veckor sedan. Det var första gången jag såg det sedan det gick i SVT. Det var både sämre och bättre än jag mindes det. Det som var sämre barnen och frun och storyn. Det som var bättre var Bill Cosby.

Varför vill du ha en cosbytröja?
– Jag är trots allt inte så jävla säker på att jag vill det.

När skulle du ha din cosbytröja, om du fick tag på den?
– Jag har börjat gå runt i mjukisbyxor i skolan, för att signalera att jag inte bryr mig och därmed få respekt från mina klasskamrater. Om det inte funkar blir jag tvungen att ta det ytterligare ett steg. Då kommer cosbytröjan väl till pass.

Har du ett speciellt minne som involverar Bill Cosby eller The Cosby Show?
– Efter Cosby Show hade Bill Cosby en ny serie som hette The Cosby Mysteries där Cosby spelade sig själv som en columboiskt mysig detektiv som löste brott. Det är ett hemskt minne.

Har du läst Pappaliv?
– Nej inte än.

Per Gavatin är, förutom Cosbysupporter, student vid DIs filmmanuslinje.

COSBYSPECIAL: Det förlösande skrattets man

“Through humor, you can soften some of the worst blows that life delivers. And once you find laughter, no matter how painful your situation might be, you can survive it.”

Bill Cosby har sagt det. Jag väljer därför att inte tro på sexanklagelserna mot honom. Det blir bäst så. Jag vill inte att ännu en trygg figur från min barndoms olyckliga dagar ska befläckas. Se på honom! Inte kan den här mannen vara ond! Eller ha sexualdrifter som får honom att “slip a mickey” i någon oskyldig kvinnas glas?
Jag läser just nu Bill Cosbys bok Mitt i livet. Jag har fått den i present. Den kan omöjligtvis vara skriven av en date-rapist.