Tog bussen till “The Bev”, jag mår bättre idag. Åt lunch på California Pizza Kitchen. “Table for one, please”. Promenerade längs S Beverly Drive, som måste vara LAs Babytown, bara fashionabla, dyra kläder för barn. Den ena affären med löjligare namn än den andra. “Auntie Barbara’s children” var det kanske löjligaste, jämte “Little Miss Dimples”. Puh-leease.
Tog bussen dit förstås. Alltid bussen. Och det är alltid något av ett gamble. Ibland får man vänta fem minuter, ibland en halvtimme. Ibland hamnar man bredvid en hemlös utan tänder, ibland en transvestit. Men man kan vara säker på att det alltid sitter en full eller drogad lirare längst bak och sjunger någonting.
- Postad 2010-01-26
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: None
Recent Comments