På förekommen anledning bör vi prata om medelålders kvinnor/män som åker runt i gymnasieskolor och berättar om hur de “hamnade på glid” och hur vi inte ska bli som dem.
Jag gick i Rågsveds högstadium, under en tid då brandlarm, rökbomber och kickersbrudar med cigg dominerade. Vi hade ofta besök av fria teatergrupper som spelade upp små föreställningar om grupptryck. Ibland ingick det att man skulle “snacka om vad man just sett” efteråt. Ibland ingick rollspel.
Men det mest bestående minnet av scenfolk som vill en väl är en medelålders kvinna i mintgrön trikå (“ski-pants” och midjekort kavaj i samma nyans) som ville snacka med alla tjejerna i aulan i gymnasiet. Minns inte om de var alla tjejer eller bara vi i trean. Med tanke på att jag har ett svagt minne av en aula full till kanske en femtedel så var det nog bara vi stora tjejer.
Kvinnan sa att hon åkte ut till gymnasieskolor och pratade med tjejer eftersom det är svårt att vara tjej nu. Tjejer behöver stöd, de är utsatta för så mycket tryck.
Alltså, missförstå mig rätt, kvinnan var mycket rar och hade verkligen de bästa intentionerna. Jag beundrar henne till och med.
Men så till snacket. Det gick väldigt mycket ut på att inte bli med barn för tidigt. Hon hade haft drömmar om att bli hårfrisörska, sa hon. Men så tittade hon lite väl djupt in i ett par bruna ögon och smack! Så var det med den drömmen. Istället stod hon där med stor mage (*gör en gest som visar stor mage, sett från sidan*), och plötsligt var det bebis som gällde. De bruna ögonen? Äh, stack förstås!
Hon var rar, kvinnan. Hon ville inte att vi skulle göra samma misstag som henne, sa hon. Tänk efter före. Sätt er själva i första rummet.
Hon hoppade ned från scenen och gick försiktigt framför första raden med tjejer och tittade på dem ömt, en och en. “Du är fin som du är”, sa hon när hon stannade framför nån brud. “Glöm inte det” sa hon och smekte hennes kind sakta och mjukt.
Som sagt: rätta intentionerna! Och uppenbarligen gjorde hon intryck för se, jag minns henne än och jag har avstått från att skaffa barn.
Nu till kärnan i detta: jag minns henne bäst av alla som kom och gick och skulle snacka om livets kringelkrokar och svårigheter med oss. Men hon var inte ensam. Det kom och gick massor av såna farbröder och kvinnor hos oss. Kåkfarare, livscoacher, teaterfolk, ungdomsledare, ståuppare (Claes Malmberg bland annat), politiker med insikter (Ylva what’s-her-face satt på aulakanten och tog av sig barfota)…Man skulle kunna tro att jag fick min utbildning på ett ungdomshem men jag lovar, vanligt gymnasium i söderförort.
Nå. kvinnan i trikå kan jag beundra, hennes intentioner var glasklara. Hon kände att hon had emissat en chans och nu projicerade hon hopp och drömmar på unga kvinnor och hoppades att hennes misslyckande (som hon såg det) åtminstone kunde rädda någon av oss.
Men de andra, vad drev dem att berätta för oss om sina missbruk/tillkortakommanden/pajade relationer? Var de bara välmenande själar eller var de…emotionella blottare?
Like this:
Like Loading...
Related
- Postad 2010-04-09
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: None
Etiketter None
-
Oscar, 1:08 pm April 10, 2010:
Jag tror det har mer med gammal pedagogik än emotionell blottning att göra (även om emotionell blottning givetvis kan vara en komponent).
Under åttio- och nittiotalet verkar det som att landets lärare och rektorer trodde att skrämselpropaganda var det bästa sättet att hålla ungdomar borta från trubbel. Sen visade det sig att alla kidsen tänkte “Äh, jag kommer ju inte bli en misslyckad knarkare som den där gamla gubben, skulle jag knarka så skulle jag bli Nikki Sixx/Kurt Cobain/Pete Doherty” och ingen lärde sig något.
Kanske kan man tänka sig att det blev legitimerat att fläka ut sitt livs misslyckande and whatnot i och med skrämselpedagogiken. Allt byggde ju på att något misslyckat stackars stycke blottade sig emotionellt. Kanske därför?
-
Oscar, 1:08 pm April 10, 2010:
Jag tror det har mer med gammal pedagogik än emotionell blottning att göra (även om emotionell blottning givetvis kan vara en komponent).
Under åttio- och nittiotalet verkar det som att landets lärare och rektorer trodde att skrämselpropaganda var det bästa sättet att hålla ungdomar borta från trubbel. Sen visade det sig att alla kidsen tänkte “Äh, jag kommer ju inte bli en misslyckad knarkare som den där gamla gubben, skulle jag knarka så skulle jag bli Nikki Sixx/Kurt Cobain/Pete Doherty” och ingen lärde sig något.
Kanske kan man tänka sig att det blev legitimerat att fläka ut sitt livs misslyckande and whatnot i och med skrämselpedagogiken. Allt byggde ju på att något misslyckat stackars stycke blottade sig emotionellt. Kanske därför?
-
Prankmonkey, 3:46 pm April 10, 2010:
Det här är stoff för en krönika. Vi hade allt från buddhister tlll gamla knarkare som kom och körde sin grej på min tid. Utan större framgång, but stll. Inte för att någon av oss blev just buddhist eller knarkare, vi liksom brydde oss bara inte.
-
Prankmonkey, 3:46 pm April 10, 2010:
Det här är stoff för en krönika. Vi hade allt från buddhister tlll gamla knarkare som kom och körde sin grej på min tid. Utan större framgång, but stll. Inte för att någon av oss blev just buddhist eller knarkare, vi liksom brydde oss bara inte.
-
Jazzhands, 6:26 pm April 10, 2010:
Jag säger det igen: Claes Malmberg.
-
Jazzhands, 6:26 pm April 10, 2010:
Jag säger det igen: Claes Malmberg.
-
Peter, 12:26 pm April 11, 2010:
Smått off-topic från skrämselpropaganda:
Hela 80-90 talet visste jag inte vad “Spola Kröken” betydde. “Kröken” var ett ord ingen anvande, och det beordrande sätt det sas på fick mig alltid att tro att det var någon slags fotbollsgrej som “Forza Bajen”. Hjälpte inte att “Spola kröken” var printat på (sport)lagtröjor.
Back on topic, i 9:an kom det en vuxen man, och en vuxen kvinna, som knappast bodde i vart omrade. De delade upp klassen i 4; en halva tjejer, en halva killar, och bagge halvorna halverade. Killen tog forsta batchen killar, tjejen tjejerna, och satte oss i nagot rum ingen av oss visste fanns i skolan. Det var “Killsnack” (och “tjejsnack”) pa schemat. Man-till unga man, Kvinna till unga kvinnor. Ingen larare fick vara narvarande, har var det real-talk pa schemat. Killen kavlade upp armarna, pratade lite om 60-70 talet tills han kom till forsta fragan som skulle svaras med handupprackning: “hur manga utav er killar har “gjort det”?”.
Oh boy.
-
Peter, 12:26 pm April 11, 2010:
Smått off-topic från skrämselpropaganda:
Hela 80-90 talet visste jag inte vad “Spola Kröken” betydde. “Kröken” var ett ord ingen anvande, och det beordrande sätt det sas på fick mig alltid att tro att det var någon slags fotbollsgrej som “Forza Bajen”. Hjälpte inte att “Spola kröken” var printat på (sport)lagtröjor.
Back on topic, i 9:an kom det en vuxen man, och en vuxen kvinna, som knappast bodde i vart omrade. De delade upp klassen i 4; en halva tjejer, en halva killar, och bagge halvorna halverade. Killen tog forsta batchen killar, tjejen tjejerna, och satte oss i nagot rum ingen av oss visste fanns i skolan. Det var “Killsnack” (och “tjejsnack”) pa schemat. Man-till unga man, Kvinna till unga kvinnor. Ingen larare fick vara narvarande, har var det real-talk pa schemat. Killen kavlade upp armarna, pratade lite om 60-70 talet tills han kom till forsta fragan som skulle svaras med handupprackning: “hur manga utav er killar har “gjort det”?”.
Oh boy.
-
Thomas, 10:06 am April 12, 2010:
Vi hade bara besök av en fd knarkare under högstadietiden, efter hennes uppträdande så stod jag i bambakön och gnällde högljutt över att ett gäng lärare och den fd knarkaren gick före i kön. Den fd knarkaren började då be mig om ursäkt samtidigt som hon nästan började gråta, det var ett av de mer skämmiga ögonblicken under min högstadietid.
Det konstigaste besöket var nog när en äldre gentleman förklarade sin new age filosofi samtidigt som han visade ett bildspel med natur och astronomi bilder, groovy man.
-
Thomas, 10:06 am April 12, 2010:
Vi hade bara besök av en fd knarkare under högstadietiden, efter hennes uppträdande så stod jag i bambakön och gnällde högljutt över att ett gäng lärare och den fd knarkaren gick före i kön. Den fd knarkaren började då be mig om ursäkt samtidigt som hon nästan började gråta, det var ett av de mer skämmiga ögonblicken under min högstadietid.
Det konstigaste besöket var nog när en äldre gentleman förklarade sin new age filosofi samtidigt som han visade ett bildspel med natur och astronomi bilder, groovy man.
-
john, 12:03 pm April 12, 2010:
Fint av tanten att vilja förbättra världen lite. Fult av tanten att turnera runt med budskapet att hennes barn var ett misstag.
Det blev/blir nog mycket terapi för ungen efter den utdragna duschen i påtvingad självförakt.
-
john, 12:03 pm April 12, 2010:
Fint av tanten att vilja förbättra världen lite. Fult av tanten att turnera runt med budskapet att hennes barn var ett misstag.
Det blev/blir nog mycket terapi för ungen efter den utdragna duschen i påtvingad självförakt.
-
Jazzhands, 7:22 pm April 12, 2010:
Jo precis, ett misstag, som hon såg det, det var väl undermeningen. Hon blev ju aldrig hårfrisörska. Hon fick åka runt bland skolor istället och be flickor att tänka efter före innan de stirrar för djupt in i ett par bruna ögon på Kos.
-
Jazzhands, 7:22 pm April 12, 2010:
Jo precis, ett misstag, som hon såg det, det var väl undermeningen. Hon blev ju aldrig hårfrisörska. Hon fick åka runt bland skolor istället och be flickor att tänka efter före innan de stirrar för djupt in i ett par bruna ögon på Kos.
-
Jessica, 12:56 pm April 13, 2010:
Min skola hade den eminenta foliehatten Sune Hjort, välkänd i Norrländska lokaltidningars insändarsidor och även kallad UFO-Sune. Jag har ingen aning om varför han kom varje år, men jag misstänker att det var Astronomiska Föreningen eller Naturvetenskapliga Föreningen som bjöd in honom som underhållning.
Vidare besöktes vi av en av hjältarna från Telemarken som berättade om sitt äventyr med tungt vatten och var filmen skiljde sig från verkligheten. Enligt honom var filmen hyggligt trogen förloppet med vissa berättartekniska friheter tagna. Kanske för att han föreläste på en Svensk skola så flikade han in att hans grupp fått hjälp från andra sidan gränsen med sin frihetskamp och att han var tacksam mot en bunt namnlösa Svenskar som gömt honom vid något tillfälle.
En gång om året kom en glad Sydamerikan och sjöng “Gulligullan Koko som en Gök” och berättade om Karibien. Han var trevlig men vi hade ingen aning om vad poängen var med hans föredrag – antagligen tyckte vår skolledning att vi var för homogena och behövde lära oss om andra kulturer. Såvitt jag förstod hade han varit en stapelvara i över tio år redan på min tid.
Vi hade varit jävligt glada om vi hade fått en spik i foten, jag menar Claes Malmberg.
Ã… andra sidan slapp vi ju folk som frågade oss om vi hade gjort “det”. Bara det gör ju +1 Lycklig Barndom.
-
Jessica, 12:56 pm April 13, 2010:
Min skola hade den eminenta foliehatten Sune Hjort, välkänd i Norrländska lokaltidningars insändarsidor och även kallad UFO-Sune. Jag har ingen aning om varför han kom varje år, men jag misstänker att det var Astronomiska Föreningen eller Naturvetenskapliga Föreningen som bjöd in honom som underhållning.
Vidare besöktes vi av en av hjältarna från Telemarken som berättade om sitt äventyr med tungt vatten och var filmen skiljde sig från verkligheten. Enligt honom var filmen hyggligt trogen förloppet med vissa berättartekniska friheter tagna. Kanske för att han föreläste på en Svensk skola så flikade han in att hans grupp fått hjälp från andra sidan gränsen med sin frihetskamp och att han var tacksam mot en bunt namnlösa Svenskar som gömt honom vid något tillfälle.
En gång om året kom en glad Sydamerikan och sjöng “Gulligullan Koko som en Gök” och berättade om Karibien. Han var trevlig men vi hade ingen aning om vad poängen var med hans föredrag – antagligen tyckte vår skolledning att vi var för homogena och behövde lära oss om andra kulturer. Såvitt jag förstod hade han varit en stapelvara i över tio år redan på min tid.
Vi hade varit jävligt glada om vi hade fått en spik i foten, jag menar Claes Malmberg.
Ã… andra sidan slapp vi ju folk som frågade oss om vi hade gjort “det”. Bara det gör ju +1 Lycklig Barndom.
-
Jazzhands, 9:13 pm April 13, 2010:
Vad “föreläste” UFO-Sune om?
-
Jazzhands, 9:13 pm April 13, 2010:
Vad “föreläste” UFO-Sune om?
-
Jessica, 1:21 pm April 14, 2010:
Ingen vet. Han hade oerhörda svårigheter att hålla sig sammanhängande. Dock var UFO inte generellt som i “Han är ju helt UFO” utan det var specifikt små gröna män från mars och statens förnekande av deras existens som var hans grej. Det och i princip allt annat som var aktuellt för stunden.
-
Jessica, 1:21 pm April 14, 2010:
Ingen vet. Han hade oerhörda svårigheter att hålla sig sammanhängande. Dock var UFO inte generellt som i “Han är ju helt UFO” utan det var specifikt små gröna män från mars och statens förnekande av deras existens som var hans grej. Det och i princip allt annat som var aktuellt för stunden.
Recent Comments