Lätt surrealistisk upplevelse att komma hem och duktigt resetrött falla ned framför teven och se Niklas Strömstedt, Rongedahl-bröderna, en tjock farbror som visar sig heta Kalle Moreaus, och en rosa dam som heter Picasso, tillsammans med en fet kör sjunga We are the world.
Jahapp, då var man hemma igen då, tänker jag.
Reklampaus. Det första man ser är fotavtryck av två mogna människor (jag bara vet att de är mogna) i sanden och jag får direkt upp orden “AMF Pension” i huvudet (visar sig stämma).
Och sen ser jag i lokaltidningen att det ska ordnas “surdegsworkshops” på Södermalm.
Jahapp, då var man hemma igen då.
- Postad 2010-05-02
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: None
Recent Comments