Det är inte ofta jag längtar tillbaka till min ungdom, ser tillbaka på vissa vägval och konstaterar att jag gjorde fel. Sånt är bara deppigt. Men igår, på förekommen anledning, så stod det smärtsamt klart att jag borde ha haft vett att flytta till Austin i tidig ålder, förslagsvis pluggat på universitetet här (och därmed också, kanske, lärt känna Wes Anderson på ett djupare och personligare plan) istället för att harva omkring hemma. Och i Belfast, what was I thinking?

Då hade jag också besökt the Alamo Drafthouse Cinema regelbundet, säkert en gång i veckan, för att njuta av deras sing-along-visningar och quote-alongs. QUOTE-ALONGS!

Igår var vi på en Big Lebowski quote-along. Inte bara fick man props (basebollträ, vita kallingar etc) utan när ett extra bra citat (såsom “Mr Treehorn treats objects like women, man“) kom en liten indikator upp och sedan citatet så att man kunde “säga med”. Quote-along, alltså.Och en liten dude (bilden) körde en warm-up-session med oss innan också.

Att säga “Not on the rug, man” unisont tillsammans med The Dude och en hel biopublik är en obeskrivlig känsla.

Liksom den när det stod klart för mig och Linnéa att man alltså serverar mat, snacks och glass under filmen. Visst, pizza, allt man kan önska sig. En liten servitör i typ bowlingskjorta kom och presenterade sig innan filmen och visade att man kunde skriva ned sin matbeställning på ett papper och flagga pappret under filmen, så kom han och hämtade ens beställning. Så det var därför stolarna var så bekväma och det var alltså därför vi hade en skön bardiskliknande sak framför oss. Aaaaah…Austin, som du levererar.

• Postad 2011-10-25
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 1

Etiketter None