Sammanhang

Då var man tillbaka i Beverly Hills, gamla kvarteren. Gick till Urth som har en “tea latte” med mint, matcha och skummad, varm mjölk. Jag vet inte hur många sådana jag dricker när jag är här. Brorsan och han fru har åkt till SF för jobbintervjuer och lämnat hamstern hos mig. Jag tror hela tiden att den ska dö. Den är gammal, den har kuskat land och rike runt (de tog med sig den från Japan) och hamstrar lever väl bara i cirka fem minuter? Den ligger och sover helt stilla nedbäddad under en massa spån, ibland ligger den till och med på rygg. Jag får impulsen att knacka lite på den för att försäkra mig om att den inte kolat men låter bli.
Allt är så bekant. Jag har varit här så mycket och så ofta och ännu är det med iver som jag leende raskar runt. Köper tidningar från Al’s New Stand och farbrorn som brukade kalla mig “kid”. Han är inte där idag. Ikväll äter jag middag med R som bor några gator bort. Hon föreslog “det vanliga stället” vilket fick mig att le. Älskar att ha ett “vanligt ställe”.
Söker man inte alltid efter sammanhang? Är det inte det? Och finns de inte så skapar man dem. Här hör jag hemma, här är min plats. Jag dekorerar mitt hem, skaffar mig vanor och sprider ut mig.
Frågan är bara varför jag inte jobbar lika hårt på det hemma i Stockholm?