Jag ringer honom medan jag sneddar över en gata vid Tjärhovsplan, på väg hem från ett möte jag lyckats hålla mig något så när lugn på trots att jag tio minuter tidigare fått jobbiga och tråkiga byråkratiska besked som ligger utanför min kontroll.
Vi hörs sällan på telefonen av någon anledning. Konstigt eftersom det är så enormt lugnande att bara höra honom svara. Delad sorg halv sorg och allt det där. Men också allting som hamnar mellan orden. Känslan, sättet saker sägs på. Försäkras. Han säger att det kommer att ordna sig, att jag inte ska oroa mig.
Han frågar var jag är, jag säger att jag är vid parken med hundarna. Han säger att han vet precis vilken park jag menar. Han frågar om jag sett till hunden vi såg när han var där, den som släpade på helt ett litet träd tills hans husse tröttnade. Vi börjar skratta och fnissa och jag saknar honom.
Like this:
Like Loading...
Related
- Postad 2016-06-11
- av Jazzhands
- Kategori Uncategorized
- Kommentarer: 6
Etiketter None
-
Lotta Losten, 6:09 pm June 11, 2016:
Så fint!
När David och jag gifte oss sa paret som hade gården vi var på, att de fått ett råd när de gifte sig som de ville ge till oss. Bär varandras bördor. Det har vi avvänt oss av mycket. Både som kärleksfullt skämt och som ett seriöst bekräftande; vi hjälper varandra när det blir svårt, och bara genom att vara tillsammans lättar bördorna. För vi delar på vikten. Vi bär varandras bördor.
-
Jazzhands, 7:20 pm June 11, 2016:
Jag älskar råd och jag älskar när gamla ger råd och när par ger råd! Jag spar detta på en bra plats i mitt hjärta.
-
En tant, 9:00 pm June 11, 2016:
Mitt enda råd efter 2:a äktenskapet som nu varat 27 år:säg allt till varandra. Prata är det enda sättet. Spec om man är en skrivare som du ( o jag med). Läst din bok f ö. Ã…sneprinsen. Bra. Länge sedan jag inte ville att en ebok skulle ta slut. Stoner, visst. Men mer en början på svensk förortsskildring som behövs.
-
Maria, 9:29 pm June 11, 2016:
Gud så fint. Vilken kille, han fattar precis vad som behövs. Den där närheten som går att framkalla trots att man är långt ifrån varandra.
Beklagar det dåliga beskedet… <3
-
Jazzhands, 3:03 pm June 12, 2016:
Tack snälla ni. Råd, beröm och sympati på samma gång. Så roligt att tant gillade Ã…snan! Och jag tycker också att det behövs fler skildringar av förorten som inte handlar om misär, missbruk och total alienering. Förorten kan stå för annat också. Lite utanför, absolut, men inte för den sakens skull helt apart.
Och fotbollskillen är nog den mest avslappnade jag mött. Och det är så fantastiskt att hans lugn kan färga av sig på mig, även genom en telefon.
-
Victoria, 10:14 pm June 12, 2016:
Jag gillar också råd! Suger i mig!
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
Recent Comments