“Makeup-artist, vad kan jag hjälpa till med?”

För övrigt älskar jag att MAC erbjuder tjänsten “Chatta med en makeup-artist”. Varje vardag finns det möjlighet att chatta om ditt och datt som rör makeup med ett proffs.

Har man en fråga av mer filosofisk art (“Varför finns produkten Lip Erase, som suddar ut läpparna så att det ser ut som om man inte har några?”) eller – snarare – bara inte lyckas passa in chattiderna på sidan, så kan man maila sin fråga.

Jag tycker att det är rart.

Goda nyheter!

Jag kommer med goda nyheter. Om ungefär två veckor, alltså lagom till jul, så kommer nagellack från Essie att finnas på NK Kosmetik!

Detta är bra på flera sätt. De små flaskorna är fina, lacket håller bra och urvalet är imponerande. Essie har hela paletten, från ödmjukt naturliga nyanser till hysteriska och rent galna.
Jag gillar också namnen. Som “picket fence” (vitt lack) och “under the belt” (grädvitt) eller “sand of a beach” (khaki). Bra grejor.

Essie har också en sak som heter “Mattifier” som gör alla nagellack matta, för den som inte vill ha glansiga naglar varje dag. Ett enkelt sätt att variera, och ett enkelt sätt att gå från glam till mer diskret.

En annan bonus är att om man bär Essies nagellack och besöker USA så har man en naturlig isbrytare där, eftersom det är det populäraste nagellacksmärket jämte O.P.I. (som för övrigt också finns på NK).

Mad eyes

Om det finns en färg som dominerar alla nya paletter i vår så är det lila. Från stöddig disco till blyg lavendel.

Vem började rulla den lila bollen? Jag vet inte. Här är i alla fall Diors version.

Det roliga med lila är att färgen får de vampiga modellerna att dra åt drag king-hållet. Det tycker jag är fint. När en stark lila kombineras med till exempel rött läppstift så blir det John Waters camp-filmer, Elizabeth Taylor och Flashdance.
Det tycker jag är en fin och trevlig kontrast till blekt vampyrmode (asexuellt i modetappning), blek hy och starka läppar (som en oskuldsfull Snövit som knappt blivit kysst) eller kyska Mad Men-kvinnor i rött läppstift och eyeliner.

Lila är femme, vamp och Cher. I alla fall när den bärs på det här överdrivna viset.
Och det gillar jag.
Samtidigt som Mad Men glider in i slutet av 60-talet och kvinnorevolutionen nalkas så samlas modellerna med den lila ögonskuggan på catwalken och säger girlpower.

Du nya, sköna värld!

Jag skulle inte gå så långt som att kalla en flytande eyeliner för vulgärt. Eller, jo kanske. Kakeyeliner, flytande på burk som appliceras med pensel, annars får det nästan vara, för min del. Penna endast i nödfall, och i så fall en skarpt vässad och välkyld. Gärna också vattenfast.

Det är väl lika bra att erkänna här och nu att jag är väldigt selektiv.

Det är inte så att jag älskar makeup  och parfym helt förbehållslöst. Snarare kan man väl tala om en passion, en nästan lite snobbig kärlekshistoria där endast det bästa är gott nog.
Bara den sanna kärleken överlever, och de produkter som står vid min sida fast solen skiner, näsan är röd och håret beter sig som om det vore i trotsåldern. Dessa ska hyllas!

Jag skriver alltså inte om sminkglädje per se, utan det underbara i att förändra, framhäva och dölja. Om min beundran för Alexa Chungs omöjliga hår och min avundsjuka inför Ali McGraw. Och om underbara, fantastiska lukter som förändrar allt.

Välkommen till Fifty Scents!