Allt jag har att säga idag är…

Ur pressmaterialet till Paul Smiths nya doft Optmistic:

“…Det brittiska komiska inslaget intensifieras genom patchoulin och iris i bottennoten”…

Frågestund – rouge och eyeliner

Hej!

När jag lägger på rouge fastnar det i den punkten som borsten rör först och flyttar inte på sig. Jag har foundation, sen puder och ovanpå det rouge. Borde jag skippa pudret eller lägga det överst (pudret är är färglöst)? Eller helt enkelt ta väldigt lite rouge på borsten och dutta? Hur applicerar man rouge, i cirklar eller i drag?

Pudret borde räcka som försäkring för att rouget inte ska “fastna”. Kanske var det länge sedan du rengjorde din borste? Kanske är den smutsig eller kladdig? Eller av knasig kvalitet? En rougeborste ska vara lätt, lätt, lätt och gärna tät.
Annars gäller, som med ögonskugga, att blanda, blanda, blanda, fast med lätta drag naturligtvis, inget gnugg. Klassikern är från kindbenen och i riktning mot tinningen.
Cirklar eller drag är egentligen vilket som. Cirklar kan ju ge en rosigare effekt, och drag mer en förstärkning av kindbenen. Skulle säga att det kanske beror på vilken färg man har på rouge, kör man bronzeraktigt rouge så vill man kanske leka med skuggorna (drag, alltså) alternativt fejka en liten bränna, och i så fall svepa över kindben, kind och näsa. Medan man med rosa puder kanske hellre vill ha rosor på kind?

Vore givande med ordentlig guide till var i ansiktet man ska applicera rouge av olika färger för att få olika effekter (samma sak med ögonskugga). Jag har försökt läsa en del om det här, men alla beskrivningar har varit väldigt luddiga eller svåra att förstå.

Då ber jag att få återkomma med ett mer utförligt inlägg åt dig, och tackar för förtroendet. En som är bra på att förklara appliceringar, från basic till mer avancerat, är amerikanska Bobbi Brown. Hon har skrivit flera lättlästa och begripliga hands-on-böcker i ämnet som jag kan rekommendera, liksom den här boken Making Faces.

Jag upplever ofta att det blir som ett mellanrum i färg mellan min eyeliner och fransarna. Alltså att den omålade huden som fransarna sitter fast i lyser igenom eller något sånt. Hur gör man egentligen med eyeliner? Är det inte bara att göra ett sterck i ett penseldrag? Skadet appliceras på något annat sätt? Det är för svårt att komma åt närmare. Det kanske också ha att göra med att jag inte lyckas måla den del av ögonfransarna som sitter närmast huden. Det hamnar mascara över hela ögonlocket och i ögat om jag ska komma så nära. Vore kanske lättare om ögonfransarna pekade mer uppåt, men man kommer inte åt så nära med ögonfransböjaren heller.

Ack, det är ett vanligt problem och en vanlig knepighet med eyeliner. Här beror det lite på vad för slags eyeliner man använder. För egen del använder jag mest gel/kakeyeliner och pensel.

1. Ögonskugga, torr eller blöt, som man applicerar med en tunn, hård, platt pensel. Lätt att använda med tar lite tid eftersom man bygger upp färgen efterhand. Men eftersom den inte är så tunn och pointy som till exempel en penna så är det lättare att lyckas, dvs att man inte får en rand mellan fransar och linje.

2. Penna. Beroende på hur tunn den är så kan pennan vara lätt eller svår att använda. Här gäller det att hitta sin egen teknik, oftast genom att med ett lätt tryck “dra ut” ögonlocket så att ytan är stram. Börja alltid, alltid i mitten av ögonlocket. Arbeta utåt. Sen kan du gå tillbaka och fylla i från ögats hörn och till mitten, om du vill ha en liner på hela ögat.

3. Flytande, kakeyeliner eller gel. Jag föredrar alla former av gel eller kakeyeliner framför penna. För det första applicerar man med en tunn, stadig pensel vilket jag tycker känns stadigare än en penna, men det är en smaksak. Man kan skapa sköna effekter, fina vingar och dramatiskt intensiva färger med eyeliners i gel och kakform. Man köper alltså eyelinern i en liten burk (MACs Fluidline är oslagbar), där färgen har galet starka pigment så att linern verkligen blir supersvart eller vad man nu föredrar.
Kräver lite teknik, men jag tycker att man kommer närmare fransarna med en egen pensel, inte en penna, och med gel som har en helt annan, mjukare konsistens att jobba med. Kakeyeliner är ett alternativ – funkar som målarfärg. Foolproof!

Kompromissdoftande?

Hej!

Travelling Wilburys

Okej, då har jag spontantsökt ett jobb som resereporter för en tidning/webb. Ett hugg i lönen med ungefär en tredjedel men det kanske det är värt om man får åka till Mauritius på arbetstid?
Återstår att se.

Glömde att nämna, i min ansökan, att jag besitter universitetskunskaper inom socialantropologi. Och att jag gärna besöker Påskön.
Sånt man får ta upp på intervjun, antar jag.
Ska ut på stan och handla en safarihatt så att man är redo.

Ordvitsar!

Älskar produkter med roliga namn. De här färgglada rackarna från Anatomicals kostar 79 kr styck och säljs på Kicks.

Den falske vännen

Åker ut till fåren på Värmdö för att ta en titt på årets kull, säga hej och klia dem lite bakom öronen.
Bondmoran, en underbar stabil kvinna i höiga kläder, berättar att hon jobbade på bak i tjugofem år innan hon sadlade om och skaffade fem får. Nu har de något på 200 får och ett gäng kor.
Hon sätter glasögonen i pannan och kollar i en anteckningsbok. Där står det om alla får, vem som är deras mamma, om de visat upp någon egenhet eller om de haft ett dödfött syskon.

Jag älskar fåren. De är så oskyldiga och verkar tro så gott om allt och alla. Förräderiet som kommer sen i höst lär svida desto mer kanske? Eller så är det bara för oss, vi som förlett dem. Klappat dem och matat dem med knäckebröd hela sommaren.

Jag tänker att jag också borde flytta ut på landet. Om man kan räkna Värmdö som landet. Kan man väl.
Man borde flytta ut på landet, skaffa hönor och en hund och bla bla bla. Vem kidnappade de där tankarna? Samma person som kom upp med namnet “SoFo” och som började kränga surdegsbröd antagligen.
Man kan inte säga “flytta ut på landet” utan att man blir en sån där person. En sån där söderperson som odlar egen chili, som tjänar massor med pengar men låtsas ha ödmjuka, typ inga, krav.

Man borde. Och så vidare.
Och man vet att det inte kommer att hända.

När jag kommer hem luktar jeansklänningen hö. Underbart.
Rätt ned i tvättkorgen åker den.
Jag tar ett långt bad och känner att landet är så härligt.
Usch. Jag ä så falsk.

Praaaada

Prada grundades 1913 av Mario Prada. Idag är det, som alla vet, inte längre i första hand ett litet familjeföretag som tillverkar lädervaror utan ett modehus och lyximperium. Det styrs av Marios barnbarn Miuccia som presenterade de första prèt-a-porter-kollektionerna 1989, och introducerade Miu Miu 1992.

Parfymerna kom sent, inte förrän 2004. I linje med kläderna som brukar beskrivas som minimalistiska men hi-tech är dofterna ganska sobra. Mogna, eleganta och underdriva doftblandingar med touch av Italien i form av citrusnoter och iris. Ingenting som sticker ut, men heller ingenting att skämmas för, tvärtom. En välsydd, svart klänning må vara undertstated men kan fortfarande vara ett fulländat mästerverk, no?

Prada Eau de Parfym (Prada Amber, även kallad) är den mest kända parfymen från modehuset, och den första därifrån. En självklar och tydlig ambradoft med varma, runda citrusnoter från bergamott och apelsin med friska accenter från mandarinblomma och mimosa sveper bäraren. Det är en elegant doft, som skulle kunna beskrivas som vuxen.
För den som tröttnat på modeflugor, accessoarer och skor som inte går att gå i.
För den som istället satsar på en dyr klänning som räcker resten av livet, som klipper håret i en smickrande med klassisk frisyr istället för något modernt som kräver tröttsam styling.

Ambra, förresten, som parfym alltså doftar mycket av. Den är svår att beskriva. Ambran, alltså. Lite söt, lite kryddig. Ungefär som solvarm hud som några timmar tidigare, på bryggan, smörjdes in i kokosolja som nu har dunstat bort en aning. Ambradoften påminner om mysk men är inte lika tung och kvävande.

Själva parfymen kan jämföras lite med Chanel Coco Mademoiselle, men Prada Ambra är stramare, modernare, sobrare.

2005 kom Prada Intense, en mer koncentrerad version av originalet. Mer patchouli (?) gör den något sötare, något varmare. Påminner aningen, aningen om Thierry Muglers Angel (det är väl vaniljen och ambran), men är inte på något sätt lika högljudd, galen och krävande.

Tvärtom, Pradas kläder må vara hi-tech men parfymerna är rena, raka, diskreta och strama. Som en välskräddad kavaj, eller ett par putsade läderskor av fin, god, italiensk kvalitet. Aldrig kommersiella, aldrig inställsamma. Precis som förpackningen – rena, raka och eleganta.

Så än en gång – för den som värdesätter tidlös, stram stil. Den som tycker att en LBD med ett pärlhalsband till är höjden av elegans, och allt annat egentligen bara är krimskrams. Detta är ert doftmärke.

Människa bland modeller

Fredagsmiddagen, förresten. Fullt med modeller, vi hamnade bredvid en, jag och Emily som fotade fina bider under kvällen. Hon hade blivit scoutad på tunnelbanan när hon var 16, berättade hon. Det är så klassiskt, och vilken dröm, tänker jag mig, för en 16-åring. “Ursäkta, jobbar du som modell?” hade frågan varit.

Den numera 20-åriga modellen med utmmärkt hy var helt krasst medveten om rangordningen i modellfabriken. “Jag var först New Faces men nu är jag commercial. Det är ett snäpp under New Faces men ett steg över People”.

Underbart rar flicka.

Själv kände jag mig lugn, mogen och ganska tillfreds. Jag är för gammal för allt det där, kommer aldrig bli scoutad på tuben men det är helt okej. Åt god mat, pratade med Emily, åkte hem i bra tid för att kunna bädda ned mig varmt och ordentligt och avsluta kvällen med den där Julie Burchill-boken om Diana som jag håller på med. Tänkte “det här är bra grejor, säng, bok och ljudet av våryra utanför fönstret”.
Idag har jag skrivit några meningar på romanen 3.0 och snart ska mamma skjutsa mig till Värmdö där jag ska krama alla nya lammungar. Livet är rätt bra ändå. Jag är nöjd. I kylen väntar jordgubbar.

Lasse Kronérs väg på hälleberget

“Påsken närmar sig och med den det traditionsenliga påskfirandet i Sälen. Utöver härlig vårskidåkning är programmet fyllt med aktiviteter för alla åldrar och underhållning med stjärnglans. Äggletartävling och uppträdanden av Linda Bengtzing, Lasse Kronér och Mojje är några av höjdpunkterna”.

Handla parfym på nätet?

Jag har en fråga angående det här med att köpa parfymer på Ebay – hur är det med hållbarhet egentligen? Vore ju fantastiskt om man skulle kunna hitta någon raritet, men är den verkligen användbar?

Etta

Att handla parfym från icke-auktoriserade säljare är en gissel och något man generellt bör undvika. Det kan vara så att de säljs billigare online för att de kommer från en andrahandssortering eller att de är utspädda. Snarare än att de är kopior.
Är det en ny parfym det gäller – köp hos butik istället.

Vad gäller vintageparfymer är det också så att man får gå på säljarens tidigare history och omdömen. Är parfymen i originalförpackning, alltså inplastad och/eller i kartonnage, är chansen större att det är äkta vara. Det är också det enda sättet doften kan vara välbevarad på, alltså om parfymen aldrig öppnats. Annat är det ingen idé att buda på. En halvfull flaska med, säg, Mon peche, kommer bara att lukta alkohol. Kan ju vara kul att ha själva flaskan men doften kommer inte att lukta som den ska…

Lite common sense vad gäller Ebay och liknande –
1. Är produktens namn felstavad? Säljer säljaren massor av parfym, i synnerhet från samma märke eller till och med samma produkt? Då är det värt att se upp.
Kolla säljarens omdömen, och se till att du kan betala med PayPal (då är dina rättigheter om det visar sig att parfymen är fejk, större)

Hållbarheten då. En parfym håller i tre till fem år, brukar man säga men det stämmer inte riktigt. Tre till fem år om flaskan öppnats är närmare sanningen. Annars kan den hålla betydligt längre. Parfymoljor håller i en evighet, oöppnade flaskor likaså, om de förvarats ordentligt.
En parfum med hög koncentration, alltså en Eau de Parfume eller liknande, håller länge. Det gäller bara att hålla flaskan borta från sol, värme och ljus. Har du parfym i en klar flaska kan man skydda den genom att låta den stå kvar i kartongen. Bäst är en flaska med mörkt glas. På parfymeriet Fragonard säljer man en del parfymer i en skyddande plåtburk. Det kan se weird ut, men är en ren försiktighetsåtgärd.

Budar man på en vintageperfym bör man förresten noga kolla på parfymens färg på fotot. Gammal, eller dålig parfym har mörknat i färgen (ser ut som äppeljuice). Gammal parfym luktar mycket alkohol. Den blir inte härsken, men den luktar gammal alkis. Oavsett hur gott den doftade innan.
Vilken trist öde…