Baksidan av myntet

Tevejobb innebär dåliga lunchvanor. Trist. Idag åt jag enbart kolhydrater, och fettig sås, bredvid Mona Sahlin.

Mer tv

Teve-jobbet mer avancerat denna vecka. Telefonsamtal, faxnummer och artiga myndighetsbrev till agencies i USA. Användning av ord som “utmost” och “therefore”.

Och som en följd av detta sämre matvanor. Allt är sommarstängt (näringsidkare kring Karlaplan! Ni tänker fel!) så lunchen blir en kamp mellan latheten och den dåliga smaken. Igår blev det sallad från Panini som smakade “stekt babianröv” enligt kollegan Sofia. Jag skriver under på det. Plus en på det, med andra ord. Idag spaghetti med den distinkta smaken av storkök i offentlig miljö. Påföljd: uppknäppt knapp i jeans.

Karlaplan, jag trodde du stod för lyx. Jag är besviken.

Mina civila rättigheter

Okej, det sitter en man bredvid mig på uteserveringen. Han har knutit sin vindjacka om magen. Inget fel i det, han har väl rätt att knyta sin vindjacka om magen som alla andra. Men han röker en cigg och han stönar. Han ger ifrån sig stötande, obscena ljud.

Även det kan stå ut med. I alla fall ett litet tag till. Han verkar ha druckit upp sitt te så förhoppningsvis är han “på gång”.

Mitt bord, bredvid hans, är fullt med någon tidigare gästs efterlämningar. Tomma glas, en halv macka på en tallrik. Jag bryr mig inte. två små söta småfåglar hoppar upp på bordet och norpar av brödet. Jag tycker det är kul, och tar upp min iPhone och fotar dem. Jag zoomar och får in några schyssta bilder på glada, hungriga fåglar. Tills mannen bredvid schasar bort dem med “Jag gillar inte småfåglar”.

Okej, säger jag, sånt får man väl respektera. Då tänder han en cigg, och röken gör mig illamående. Sen sätter han igång med sina stönande ljud. Men sånt kan man väl inte klaga på. Det är antagligen någon form av tics.

Men jag gillar ju småfåglar, och jag gillar inte ciggarettrök. Hur ser mina rättigheter i en sån här situation ut?

Jag jobbar med TEVE!

Okej, nu har jag bara varit en vecka på jobbet så jag kanske inte har hela bilder klar men än så länge är jobb inom tv ganska soft. Som researcher får jag halvligga på skrivbordet, framför datorn, om jag vill, medan jag scrollar Flashbacksidor och använder mina välutvecklade skills att snabbt kunna avgöra om det är en tråd som är värd att följa eller inte (MERIT!).

Jag har fått en egen mugg. Den är röd.

Jobb är inte så dumt ändå. När man vet att det är tidsbegränsat.

Direktör Knegoff speaking

Nya jobbet då? Jo, tackar som frågar. Jag jobbar ju numera i tv-branschen, som researcher. Ingår en redaktion som ska ta fram ett tv-program åt 3:an (kommersiellt! Yessss!) i höst. I mina arbetsuppgifter ingår bland annat Flashback-surfande och YouTube-skummande. Detta är helt och hållet sant. Och glad är jag för det. Bästa sommarjobbet.

Bonus: Kunna säga “Jag jobbar med tv”.

Drömmar kan slå in. Var försiktig med vad du önskar dig, det kan bli sant. Osv.

Nästa mål: casting för reality shows. (Ja, jag är seriös)

LA Story

Hur ska jag kunna flytta till Los Angeles? Hur ska jag kunna bo där, försörja mig där. Bor jag ingå någon slags deal med en miljonär, eller bara söka jobb på vanligt, hederligt vis?

Detta är tankar som ständigt upptar min tid.

Som ett steg på vägen till svaret har jag bokat in en tre veckors vistelse i september. Hoppas få svar då.

Ordets makt – uppgång och fall inom korsord

Säga vad man vill om DN men de har bra lördagskryss. Någon dag – det dröjer inte länge nu – kommer jag att ringa till deras akutnummer (Kryssakuten) och snacka lite.
Det är nämligen så att korsorden har förvillande skiftande karaktär. Av de olika bylinenamnens karaktär att döma, är det tre ambulerande korsordsmakare och lika många illustratörer som ligger bakom kryssen varje vecka. En av illustratörerna är totalt old school/Åsa-Nisse sådär som “kryssen såg ut förr”, en är lite mer minimalistiskt konkret, som en barnbok och en är mer experimentell och grafisk, som en Berghs-student.

Korsordsmakarna följer ungefär samma spår. En är galet mycket old school och det är hans korsord jag gillar minst. Svåra, knepiga och poänglösa ordvrängningar och alltid samma gammla “ryssja” på två bokstäver (som ska bli “da“).
Han pajjar. Först löser man krysset en lördag och det går galant. Man får ökat självförtroende, upplever sig själv som ett geni och vill lösa mer. Men så kommer old school dude och så känns det som om ens ordkunskaper ligger på lågstadienivå. Knäckande.

Och det är alltså om detta jag tänker ringa Korsordsakuten vilken dag som helst nu.

Glad sommar på er!

En sommarhälsning från Jazzhands

Att analysera MAGI

Klipp med mig från Nyhetsmorgon när jag uttrycker mig grötmyndigt om Harry Potter.

Osannolika saker

Går förbi ett gäng luffare vid perrongen. En halsar från en två liters colaflaska. Han torkar sig om munnen, höjer flaskan och säger “När Gud var på gott humör skapade han coca cola”.

Förra veckan såg en kille i permobil inne på gymmet. Han hade färgat håret rödbrunt, satt upp det i en kaskadtofs mitt på huvudet.

I morgon börjar jag mitt sommarjobb på tv-produktionsbolag.