Jazzhands

Nä nu! Nu blir det argt blogginlägg!

Här går man ut en tisdagskväll för lite fräsch mat. I mitt fall betyder det thaimat. Eftersom A inte gillar take away-thaien på Folkungagatan lika mycket som jag gör blir det Koh Phangan.

Jag kommer dit först. Jag frågar efter ett bord för två. Hovmästarn (eller vad han nu är) säger “det fixar vi, häng av dig så länge och sätt dig och vänta”.

Jag frågar om jag kan få vänta vid ett bord. “Nej”, säger hovmästarn/vagabonden, “vi bordsplacerar inte förrän gästerna är fulltaliga”.

Jag sa “Men det är ju bara en person jag väntar på”.

Han upprepar det han precis sagt och ber mig hänga av mig kläderna och vänta. Garderoben kostar 20 spänn. Sånt hatar jag. Jag frågar om man måste hänga av sig. Han pekar med hela handen och säger “Varsågod”.

Nä, nu blir det ett argt blogginlägg om det här, tänker jag och knyter näven i fickan.

(Sen kommer A och vi ber demonstrativt att mitt namn ska strykas från listan och sen går vi därifrån. Hela Skånegatan ned pratar vi om hur ruttet det är med “fullt bordssällskap” på en person och garderobstvång på restaurang)

  • Postad 2009-12-08
  • av
  • Kategori: Uncategorized
  • Kommentarer: 16

Etiketter None

© Jazzhands

Bloggportalen