Jag höjer min röst mot haremsbyxan!

Det här med haremsbyxor…

Jag hade också rymliga mjuka byxor i trikå, men sedan fyllde jag tre år.

Vad är grejen? Jag fattar verkligen inte.

Jag kan förstå bekvämlighetsaspekten. Men sen när har gemene tjej brytt sig om vad som är bekvämt? Alltså måste man någonstans tycka att det är snyggt med mjukisbrallor med megahäng. Men vem kan tycka att en kroppsform som påminner om elefantitis är vacker?

Varje år kommer någon ny grej som växer sig pinsamt stor av obegripbar anledning. Singoallablusen, långkjolen i trikå, foppatofflan…det ena vansinnet efter det andra. Jag är inte emot marknadens krafter per se men någonstans måste vi inse vansinnet, och se att vi blir offer för hjärntvätt. Masspsykos. Nej, du tycker inte att det är snyggt med harembyxor. Det gör ingen.
Du tycker att det är en ny och fräsch grej på marknaden. Du får intrycket av att alla tycker det och alla har ett par. Det är fel. Du är lurad. Din uppfattning är falsk. Inse detta och du skall bli fri.

Jag har tagit ett första steg och gått med i Facebook-gruppen “Stoppa haremsbyxorna”. Gruppen har i skrivandets stund närmare 2500 medlemmar. Tillsammans är vi starka.

Livet på en redaktion, del 101

Igår hade vi glasstest på jobbet. Ännu en grej som låter strålande i teorin men i praktiken innebär glass rinnande längs fingrarna och en äckelkänsla som inte försvinner på minst 24 timmar.

Jag åt tre stycken. Eller, de första två åt jag inte helt och fullt. Jag åt halva, tuggade ordentligt och gav kvalificerade omdömen. De var för äckliga. Två ettor.

Den tredje glassen var god, i jämförelse (en trea) så därför åt jag upp den. Logik är inte människans starkaste vapen alla gånger.

Jag går alltid på buffégrejen. Nu jävlar ska jag äta så mycket att stället går back. Nu ska jag blåsa dem. Nu ska jag äta så att buffépriset ter sig lågt.

Det går inte. Huset vinner alltid. Kroppen och plånboken förlorar.

Samma här. Gratis glass låter som den bästa av arbetsförmåner. Men nu i efterhand skulle jag säga att timpenning faktiskt är rimligt för att testa glass man annars inte skulle köpa, känna sig äcklig och fet efteråt och slåss mot djupa skuldkänslor som endast kan botas med en asketisk middag och en halvtimmes roddmaskin på gymmet.

Redaktionsjobbet: inte alltd den dans på rosor det utger sig för att vara, folks! Men jag gör det för er, naturligtvis.