Såg en förtjusande liten film på festivalen. Winnebago Man heter den. Och jag hade den stora äran, verkligen, att intervjua regissören efteråt på ett F2F.

Filmen är en dokumentär. Den handlar om en farbror som på 80-talet gjorde reklam för husbilar. Runt 1989 läckte det ut bloopers där han svär, fräser och är allmänt arg mellan tagningarna. Han är galet arg. Så fruktansvärt irriterad. Och därför, antar jag, också rolig.

Nu finns han på YouTube och en zilljon människor har sett klippen, han är en internetkändis, en ofrivillig stjärna. Hur mår han idag? Vem är han?

Unge, charmige regissören Ben Steinbauer (bilden) bestämde sig för att ta reda på det och filmen föddes och gjordes.

Nå.

Unge Ben var på plats och jag hade som sagt äran att göra ett F2F med honom. När jag skakade hand med honom i foajén, gav han mig två Winnebago-pins. Så blir man vän med Hainer! Sen, inför en peppad publik inne i salongen, ringer han upp Winnebagomannen själv som får svara på publikens frågor direkt genom regissörens iPhone. Hela publiken håller andan medan signalerna går fram och en mansröst svarar… Succé.

Ah…alla F2F borde vara så. Ibland upplever man faktiskt den där lilla stunden av magi som en filmfestival för med sig, om man har tur. Underbart.

• Postad 2009-11-26
• av Jazzhands
• Kategori Uncategorized
• Kommentarer: 8

Etiketter None