Den Hainerska balansen

Då var man hemma igen. Eftersom jag inte shoppade någonting i Paris (det fanns inte så mycket tid) så var jag tvungen att handla ett par Marc Jacobs-solglasögon för 1600 kr på flygplatsen.

Den Hainerska logiken när den är som bäst. Jag ser det som något slags plus minus noll. En balansgång och utjämning bara. Jag shoppade inget i stan under de två dagar jag var där, alltså har jag pengar till godo. Fick dessutom en massa skönhetsprodukter eftersom det var ett skönhetsevent, vilket också liksom satte mig på plus.

Sen försöker jag att inte tänka på mammas “Om jag jobbar extra en helg får jag tusen kronor”.

Regniga dagar under en annan himmel…

Har själv gått och funderat på detta ett längre tag! Vill inte lukta parfym, men inte heller “tvätt”. Finns det parfym som luktar regnvåt asfalt / regnvått gräs?

Tro mig, det finns parfymer för allt. Vi börjar med din reflektion om att vilja lukta parfym men inte tvätt. Det är en viktig sak, det där. Idag går man mer och mer ifrån det här med att diskmedel och tvättmedel ska dofta citron eller såpa, numera finns det ju tvättmedel som doftar grönt te och diskmedel med rosmarin vilket gör att vi i våra luktsinnen kan börja koppla samman “tvätt” med alla möjliga dofter. Det viktiga är dock att komma ihåg att parfymer, riktigt bra parfymer, använder sig av fantastiska råvaror. De är inte syntetiskt framtagna för att lukta till exempel ros. De luktar ros för att de innehåller miljoner och åter miljoner rosenblad. Så lukta närmare, lukta ordentligt, lukta på huden. Tvätt? Kanske. Men en riktigt parfym doftar drömmar, bilder och någonting äkta.

Det gör varken diskmedel eller såpa. Förutom socialrealism och skurknän.

Nå. Skin scents, alltså hudnära och huddoftande parfymer är en början. Skippa Clean som luktar ren, vit bomulls-tröja och botanisera vidare. Marc Jacobs Rain luktar regnvått gräs. Den luktar också daggvåta blommor och fuktig trädgård men någonstans där i allt det våta finns en trädgård full med gräs.
Kiehl’s har en parfym som heter Forest Rain som luktar regnvåta barrträd och bark. Och, tycker jag, som en regnskog. Något tungt, sött, fuktigt, sövande…
Demeter har självklart en flaska som heter Rain. Den är okej, men Thunderstorm är bättre! Den luktar som när hela luften darrar där sekunden precis efter och innan åskmullret! Det är sant!
CB I Hate Perfumes har en parfym som heter Winter 1972 som doftar slask, grå snö och storstadsvinter, släpa pulkan, våta skor och kalla tår. Men allt det där ihop luktar också blöt och deppig asfalt, tycker jag.

Let’s talk about talk!

Talk. Låter det gammaldags? Något torrt som har med mormors linneskåp att göra, eller kanske småbarnsrumpor?
Dags att omvärdera talket, tycker jag.

Utomlands (och med utomlands menar jag övriga Europa, i stort sett, i huvudsak England och Spanien) är talk, eller kroppspuder, en vanlig produkt. Man pudrar in sig själv efter duschen, för att minska svettning. Pudret kan gärna vara parfymerat lite grann, så att hela kroppen luktar gott, om än diskret. Används också i torrschampo eftersom det suger upp fukt så bra. Ett perfekt användningsområde för skeptikern som inte vill pudra hela kroppen är att smörja in fötterna med talk, i synnerhet om sommaren eller när fötterna ska ned i ett par varma gympadojor. Tji odör och fotsvett!

Och så lite fakta: Talk är naturens allra mjukaste mineral (ja, det är en mineral) och finns i bergarten täljsten. Den bryter man och sedan maler man den fint, fint, fint. Man ska vara försiktig med att andas in talk, med det gäller ju med alla puderprodukter. De kan irritera luftvägarna.
Att många mineralpuder skryter med att de bara innehåller naturliga mineralpulver och inget talk är lite knasigt eftersom talk är ett naturligt mineralpuder. Det fäster inte så bra på huden om man avser att ha det bara som puder, och bör blandas ut med saker för att få en fin färg (det är kritvitt) så visst, det är ju inte på något sätt idealiskt för ansiktet. Men ändå. Det enda man absolut inte ska göra är att använda det på “intimare ställen”. Det är en stor no-no.

Så för er därute som besväras av starka dofter, som vill dofta diskret men inte är helt sugna på parfymerad body lotion är talkpudret ett alternativ. Man kan använda parfym innan och sedan dusta lite talk på för att minska doften även om jag än en gång vill påpeka att jag tycker att det är oerhört svårt att dofta för mycket parfym, om man inte har försvagat doftsinne. En normal dos är sällan, sällan för mycket och något som stör.

Nå, här har Cath Kidston en fin liten variant för den som vill ha en mild rosdoft. Engelska Penhaligon har utsökta varianter som doftar milt. Juicy Couture och Elizabeth Arden har puffiga, glittriga varianter i rosa nästan kitchiga förpackningar. Det är mer kroppspuder än talk (talk ska inte glittra) men hey…samma idé. Crabtree & Evelyns version är fin, bra för trötta händer som jobbar i trädgården. Kostar inte heller skjortan.

Men det finaste måste vara den här ljuvliga, vita tårtan från Oscar de la Renta. Komplett med en blomma på toppen. Ack.

Västra banken

Det är dags för en liten jobbresa. Det var ett tag sen, nästan så jag glömt hur det känns att vara nervös inför att resa, sådär som jag var jämt och ständigt för bara ett par år sedan då jag reste flera gånger i månaden.

Saker förändras.

Till exempel så har jag dessutom en helt nyvunnen respekt för Michael Bolton. Ses på onsdag då jag är tillbaka från Paris, romantikens huvudstad!

Alltså…

… nu när solen faktiskt lyser en liten, liten aning tänker jag på de här fina reklambilderna från Marc Jacobs.

I mina kvarter. Del 32

Det här med att Urban Delis bageri uppmanar folk att lämna in sin surdeg till deras “levande surdegsarkiv”, är det något vi borde prata om?
Nej, misstänkte väl det.

Dofta hud? Ett litet inlägg om skin scents.

Nu till min fråga som jag hoppas att du kan besvara. Det är så att jag är trött på att lukta parfym. Min önskan skulle vara att lukta människa, ja inte svett eller så. Bara något som “fördjupar” och gör att man luktar skitgott, och utan att folk kan säga att jag bär parfym. Är det möjligt?

“Skin scents” är dofter som doftar hud. Eller, riktigt så enkelt är det inte. Skin scents, en term som parfymkonnässörer älskar, är lätta dofter som smälter in i huden och finns kvar hos oss länge. Man får intrycket av att de gillar vår hud så mycket att de hänger kvar där och blir en del av oss (tack vare ingredienser som musk och sandalwood). Till slut tänker vi “gud som gott jag luktar… helt av mig själv!”.

Dofter som vi tycker luktar hud tillhör den animaliska familjen, som musk och ambra. Också pudriga dofter och milda blomster som iris får oss att tänka på hud. Självklart också vanilj. Vi påminns om rengöringsprodukter, bebisar och barndom när vi luktar på dem. Det rena, oskyldiga, oförstörda.

Vill man bara dofta nytvättad t-shirt finns en uppsjö med dofter (Clean till exempel, och New Bowery från Bond No.9 – en ypperlig doft i genren), men skin scents är något annat. De är mjuka, levande, organiska…

Nu till din fråga. Jag tycker att du ska försöka prova Grace från Philosophy snarast. Bor du i Stockholm är det Cow som gäller.

Här är några andra alternativ:

Kouros från Yves Saint Laurent
Bulgari pour Homme
Gucci PH II
The Body Shop White musk
Guerlain Cologne no. 68
L’Eau Ambrée från Prada

Under en annan himmel – en klagosång för den som orkar

I natt hände det igen. Jag vaknade och grät.
Det händer ibland, nu var det ett tag sen. Det är drömmarna, alltid samma. Det är de som gör det, som gör att man vaknar och gråter.

Jag trodde inte man kunde drömma samma dröm om och om igen. Jag trodde det var en filmgrej. Eller något för romaner, kanske något för poliser som ständigt tänker på det där sista fallet de aldrig kunnat lösa. Ser kollegan ramla ned för taket om och om igen. Men då är det kanske ingen dröm, då är det väl mer en inre syn, en slags bearbetning av en faktisk situation.

Det är väl min dröm också kanske. Alltid står jag där, alltid försöker jag rädda eller förhindra att det händer, men så händer det i alla fall.

Kollar på väckarklockan, den lilla rosa. Tio över fyra.

Den där lilla väckarklockan fick jag i present för en massa år sen. För att jag skulle känna mig trygg på mina resor, sa han som gav den till mig. Jag tänkte att han menade att det skulle vara tryggt för mig att veta att jag inte skulle försova mig. Jag alltid är så rädd att försova mig. Ibland drömmer jag att jag missar att gå till skolan, så får jag börja om igen medan alla andra går vidare.

Kanske tänkte han så. Men nu undrar jag om han inte menade något annat. Trygg som i någonting hemifrån. Trygg som i något som påminner om att man inte är ensam. Kanske. Eller så tänkte han på att jag inte skulle oroa mig för att missa planet.

Tio över fyra är klockan och jag är vaken. Jag ligger i sängen tung och omöjlig och torkar ögonen som är både trötta och blöta.Tänker på artikeln jag läste om att man sover bättre om det är helt mörkt i rummet. Är det därför jag inte kan somna om? Jag tänker på persienner. Vad kostar persienner. Men de är ju så fula. Måste jag ha persienner. Tydligen ska man bli tjock också, om man inte sover i mörker, det stod i samma artikel.

Vad håller jag på mig? Jag ligger kvar tung och omöjlig. Och tänker omöjliga tankar.

Tar på mig tunna morgonrocken, sätter mig i köket och stirrar ut genom fönstret. Klockan i köket visar fem i halv fem.
Sitter där och stirrar och funderar på vad som är bäst, att lägga sig igen eller helt enkelt stiga upp.

Lägger mig igen och känner att huvudet är tungt. Drömmen kommer igen. Vaknar och så börjar en usel dag. Nu är den i alla fall slut. Godnatt.

Allvarligt!

Ska du åka till Australien snart? Känner du någon i Australien? Är du i Australien?
Gud, jag vill verkligen ha ett vykort från Australien. Snälla, skicka ett vykort till mig?
Varför? Jo, för att landet, som nu ter sig som himlen på jorden, har alltså eukalyptusdoftande frimärken.

Om det här stämmer kommer jag att se över möjligheterna att emigrera.

SoFoFilosofi

Hör en brud säga “Jag är världens smartaste normalt men när jag får droger i mig blir jag typ världens dummaste“.