- Postad 2010-09-30
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: None
Kvarleva
Går förbi sneakers’n’stuff. Ser två fyrtioåriga män därinne, tror dessvärre att de jobbar där. De har lite trivselmage, runda kinder. Och klär sig som om det fortfarande är 1997 och coolt med limited editions.
De har stickade mössor på bakhuvudet.
Och skägg.
Givetvis skägg.
Min mardröm är att bli en kvinnlig motsvarighet i en nära framtid.
Sorgsen kilar jag vidare hem.
Frilansvardag. Bok. Grubbel. Del 112
Boken. Artiklarna.
Hela den grejen.
Jobb.
Jag har inte gett upp på boken. Det har jag inte. Och den dagen det blir npgonting av den (har fortfarande förhoppningar) dedikerar jag den till alla underbara människor på Jazzhands som ger underbara ryggdunkningar.
Den ligger i frysen just nu. Jag tar fram den och tinar den snart, måste bara svälja kritiken. Eller, snarare ta den till mig. Den är liksom två böcker i en, jag måste bestämma mig för vilken jag ska skriva.
Kill your darlings etc.
Och efter att ha sett ännu en rutten romcom i morse (för er skull, så att ni slipper) så inser jag att ursprungsplanen – en smart romcom i bokform – kanske är okej ändå. Tänkte att det var för ytligt men wtf, med tanke på det crap som produceras…
Hälsade på Kennet efteråt, vi kollade på Kungarna av Tylösand, garvade som alltid åt att Nemo ser ut som ett sånt där gummiansikte man stoppar fingertopparna i.
Kom hem. Mailade, ringde folk, ägnade en tanke eller två åt boken som ligger i frysen.
Se, den är inte död.
Jag är inte utslagen.
Än.
- Postad 2010-09-30
- av Jazzhands
- Kategori: Uncategorized
- Kommentarer: None
Recent Comments