Kalle! Vilken Kalle? Jo…

Karl Lagerfeld är välbekant för de flesta, som designer. Men som parfymnamn är han kanske mindre bekant. Ändå har han släppt en hel knippe dofter, runt tolv stycken.

Herrdoften Lagerfeld Classic kom 1978, i en både tidstypisk och tidlös flaska. (Till skillnad från Lagerfeld Perfume Femme som mycket väl kan vara den fulaste parfymflaska som gjorts). Karl själv stod för designen.

Doften – Lagerfeld Classic – är verkligen vad den heter. Den har stått sig bra och finns fortfarande i produktion och till försäljning, vilket faktiskt i denna tidsålder är en bedrift. Han visste vad han gjorde när han döpte den till “classic” med andra ord.

Och som en sådan är den också uppbyggd, med bergamott som toppnot och murrigare saker som sandelträ, mossa och musk i botten. En klassisk cologne på så vis, och väldigt mycket ett barn av sin tid, från en era då cologner var lika med citrus on top.

Men vad som skiljer denna från andra från flera samtida är kryddigheten, toppad med lite sötma vilket resulterar i en utsökt manlig blandning som både eggar och lenar. Det här är en “woody-oriental”, en riktigt manlig sak med drag i. För den allvarsamme direktören bakom sitt skrivbord, och för den tennisspelande gentlemannen som ser ut som Thomas Bodström, ungefär. Passar båda två.

Min egen Lagerfeld-favorit och det som fick mig att tänka på honom nu, är Sun Moon Stars (1994). En blå, liten juvel med ett passande namn.

Jag minns reklamen som jag såg i någon utländsk tidning, med Darryl Hannah på en vit häst under en blå himmel full av stjärnor och en stor, magisk måne. Det här måste varit runt 1997. Eftersom det var en utländsk tidning jag läste (säkert amerikanska Mademoiselle, den läste jag jämt) så fanns det med en liten doftlucka i annonsen som man kunde öppna och lukta på.

Jag blev helt tagen av doften. Helt tagen. Det luktade inte som någonting annat jag hade känt. Den doftade helt enkelt inte parfym, den doftade något annat (drömmar?)
Och därmed blev Sun Moon Stars blev den första doften jag köpte för mina egna, sparade pengar. Till skillnad från andra halvdana saker jag dittills hade fått i födelsedagspresent av någon släkting som hade handlat på taxfree.

Tada! True story.

Jag har fortfarande flaskan kvar, och använder den. Det är den typ av doft man (okej, jag) tar på mig efter duschen på kvällen, då jag ska krypa ned i sängen, ta på mig glasögonen och läsa lite medan den blå timmen infaller.  Precis så gjorde jag nu, och upptäckte att min gamla trotjänare, som hängt med alla flyttar, alla svängningar, alla rensningar, håller på att ta slut. Ack! Vad betyder detta? Slutet på en era?

Nja. Det betyder att det är dags att skriva den här texten, dags att skriva en hyllning till Karl och beställa en ny.

Riktiga vänner överger man inte.

Hipsterns väg på hälleberget

Okej, jag såg en ung hipsterman idag, som klistrade fast något på ett fönster. Sedan gick han.
Jag gick dit. Han hade klistrat fast en prickig korv-skiva på fönstret.

Min fråga är följande: är detta beteende något som är hipster-specifikt eller bara irriterande i allmänhet? Det är lätt att blanda ihop de två och jag vill inte falla offer för felaktigheter.

Trä mig!

Hej, jag tycker att din blogg är grym! Är på jakt efter en parfym som doftar varmt nysågat trä, vedbod och möjligtvis lite rökt enris. Jag använder Jaisalmer från Comme des Garçons, tidigare har jag även använt Odeur 71 från samma märke. Gillar unisexdofter, är inte mycket för sött och “fräscht”, har du några tips? Blev så glad för inlägget om läderdofter för det är en annan favorit! /Lisa

Tom Ford verkar också gilla doften av trä, både Oud Wood och Arabian Wood är träiga. Men inte åt det nysågade hållet är jag rädd. Den första luktar mörk, fuktig källare i en träkåk ute i mitten av ingenstans. Den muskiga oud-noten hjälper såklart till med detta. Arabian Wood är fruktigare, mustigare och full med grönska, som ett ungt, ståtligt trä överöst med gröna blad och sjungande fåglar.

Kanske är du trött på Comme des Garçons dofter, annars luktar Dover Street Market också mycket av trä. Har du provat Dsquared? Deras olika varianter på She Wood (och He Wood) är ljuvliga. Ljuvliga!

Annars är tipset att leta bland herrcologner, i synnerhet de med sandalwood och vetiver. Som Vetiver Oriental av Serge Lutens, till exempel.

Could it be magic?

Jag är så där.

Ps. Jag var här.

Stilikoner och parfymer – en liten odyssé!

Låt oss prata stilikoner! Och låt oss undersöka deras intimaste accessoar – deras parfym.

Undebara boho-chica Jane Birkin har underbar smak, hon använder självklart Shalimar. Det kan vara så att hon lite är ett barn av sin tid, hon var stor i ett skede då det var mode med kryddiga, starka, orientaliska parfymer. Men å andra sidan har Shalimar alltid burits av boho-personer, färgstarka kvinnor och kryddiga bohemer. Inte för inte som Jade Jagger designat den nya flaskan, menar jag.
Hon bär också Jicky, den ultimata unisexdoften. Eftersom hon är en ikon utan like har hon förstås också en parfym som gjorts åt henne, nämligen Miller Harris L’air de rien. Självklart en sensuell, muskig orientalare…

Jackie Kennedy Onassis, en underbart stilfull kvinna, bär lika stilfulla parfymer. Jicky även där – en citrusexplosion! Chanel No. 5 givetvis (den var väl ändå given?) och Fleurissimo från Creed, en blomsterbukett som beställdes av Monacos furste Rainer till blivande frun Grace Kelly i bröllopspresent. Vilken bröllopspresent! Tydligen blev Jil Sander No.4 hennes sista doft. Modern och stilfull in i det sista alltså…medan maken JF Kennedy bar Old Spice (!) och den lika billiga Jockey Caswell Massey. Är det någon som tvivlar på att han var en man av folket så kan man sluta med det nu. Men visst, han var en statsman också, om än för ett kort tag. Och som sådan bar han det enda rätta, en grön cologne från Creed, nämligen Vetiver.

Dita von Teese använder hur många parfymer som helst. Quelques Fleurs heter favoriten tydligen, från Houbigant (jag vet inte hur den luktar – det måste jag ta reda på!) men listan inkluderar också Stella Rose Absolute, Bvlgari Red Tea, Jean Paul Gaultier, Vivienne Westwood Boudoir, Shiseido Feminité du Bois, Lancome Magie Noire, Fracas och den underbara Angel (Mugler).

Tom Fords lista är kortare. Han bär klassiska, träiga, gröna colognen Guerlain Vetiver medan hans favoritlukter är patchouli, amber, musk, vanilj, choklad, kaffe och hans hund öron. (Allvarligt, han borde ju älska Angel, den innehåller ju i stort sett allt det där!)

Kate Moss har en knippe egna parfymer att välja på men har ändå en liten kollektion klassiker på nattduksbordet. Gemensamt för samlingen är att alla är klassiker, alla är topparfymer och alla är väldigt, väldigt kvinnliga – med undantag från Dirt från Demeter, som luktar damm, grå smuts och lite brun, torr jord. Stark kontrast till Chanel No.5, 10 Corso Como, Shalimar, L’heure bleue (min favorit!), Tocca, Royal Limes, So de la Renta, L’eau d’Issey, CK one, Anais Anais och Fracas. Men så brukar ju Kate blanda dyra, klassiska plagg med billiga Topshop-grejer. Eller, har jag fel? Vintage och rock’n’roll? Precis som Chanel No.5 och CK One. Jajamen, badrumsskåpet ljuger aldrig. You go, Kate.

…och en sista hinner vi med, va? Mick Jagger. En stilikon om någon. Väljer att dofta murrigt, murkigt trä och tjockt, fuktigt läder med Cuir de Russie från Chanel. Hatten av till dig, herr musikman, det trodde jag inte. Men dottern Jade måste väl fått sin ypperliga parfymsmak någonstans ifrån?

Okej att köpa billig parfym?

Hej Caroline och tack för alla tips och råd som du delar med dig av!

Min fråga är om du tycker det är okej att köpa budgetparfym?

Jag är student och har det lite för knapert för att lägga ut pengar på en parfym just nu, men jag vill ju ändå dofta fint nu på sommaren och allt. Jag uppskattar verkligen dofterna från Honoré des prés, i synnerhet Love Coco som du nämnde i ett dina senaste inläggen. Men det är tyvärr ett faktum att de är för dyra för mig!
Så nyligen spanade jag på Yves Rocher som verkligen har billiga parfymer, och de hade någon som skulle dofta kokos, plus en annan som skulle ha hallon i sig.
Vad tror du om att köpa en parfym från den här sidan? Eller har du några andra tips på sidor eller märken som erbjuder unika dofter till väldigt bra priser? Eller bör man hellre gå utan parfym om man inte hittar den absolut rätta parfymen inom det rätta priset?

Det är en bra fråga du ställer, för självklart har inte alla råd att splasha femhundra, upp till tusen kronor på en flaska parfym. Generellt är mitt svar att så länge du själv inte tycker att parfymen luktar billigt eller av sämre kvalitet så ska du självklart köpa en doft du gillar!

Det finns många bra parfymer i det billigare segmentet, som Body Shop, L’Occitane och Yves Rocher. Ett annat roligt märke är Crazylibellule som gör söta små parfymstift. Demeter är också billiga, en flaska går på 99-150 kronor men de är oerhöert flyktiga och doften försvinner snabbt. Har du inga problem med att bära cologne (för män alltså) så prova Tabac.

Sen ska man inte dra alla kändisdofter över en kam, vissa av dem är riktigt bra, och de kan i regel säljas för en lite mindre peng än andra, tyngre namn. Visst, det kanske inte känns helt bekvämt att ha Britney Spears Fantasy alla gånger, men kompositionen är inte dum. SJPs Lovely är en modern klassiker, Beckhams har några som är absolut godkända och Gwen Stefanis är bra.

Man kan också ibland köpa mindre flaskor på taxfreen, i tjusiga små samlingar, till exempel fem olika samples från Chanel eller liknande. Oljor och doftoljor är ett annat sätt att komma billigare undan men det är en helt annan värld, där får man verkligen botanisera.

Tycker du verkligen, verkligen om en parfym från något större brand (tyvärr hör inte Honoré des Prés dit) så kunde ett slags mellanting kanske vara att köpa deon eller en annan kroppsprodukt?

Svennig forskning

Bedriver forskning om den nya svennigheten. Vad är svennigt nu för tiden?
Nu, när man köper falukorv på fin-delin, gjord på äkta gårdsgris så kan man ju till exempel inte hävda att gratinerad falukorv med mos är svennigt.

I min kartläggning av den nya svennigheten hittar jag bland annat följande:

1. Italiensk buffé när någon fyller jämt.
2. Säga “musiken räddade mitt liv”
3. Döpa sitt barn till något form av verb (“Tindra”, “Trolla”, “Bolla”, Scrolla”)

(Nej, ingen döper sitt barn till Scrolla, men det är inte poängen. Eller förresten, det är bara en tidsfråga tills någon gör det)

4. Säga att man inte hade tänkt kolla på det kungliga bröllopet (vilket som helst) men gjorde den ändå och “blev faktiskt riktigt rörd”.
5. Allt med Melodifestivalen
6. Gilla England
7. Plastpåsar i nedersta kökslådan
8. Prenumerera på någon form av matkasse
9. Knyta tröjan om midjan
10. Rökelse

Och som vanligt: JAG LÄGGER INGA VÄRDERINGAR I DET!!!!

Sol, sommar, cerise

Det är svårt att inte charmas av vårens och sommarens glada Saint-Tropez-färger på läppar och kinder.

YSLs cremeblushers (345 kr) är några av de bästa på marknaden. De är dryga (det är heller inte meningen att man ska ha en stor, fet ceriserosa ring på kinden, man tar lite, lite, lite på fingret och blandar i lätta duttdrag), de är alltid smickrande och de ger en naturlig finish, med lätt, lätt glow.

Kan verka crazy med cerise på kinden, men som alltid så handlar det om balans. En liten kindkyss i ett annat naturligt, kanske lagom glossigt, ansikte.

Gillar också Korres Raspberry antioxidant liquid lipstick (198 kr). Dryga även dem, bra färgpigment som är fuktigare och krämigare än ett läppstift men med mindre glans än ett gloss. Och man slipper den där “hårstrå som fastnar på läpparna”-effekten som jämte pollen kan vara vårens jobbigaste grej.
Just det, något om färgerna. Alltså, det kanske inte alltid faller sig helt naturligt att ha cerise eller stark fuschia på läpparna, då kan en sån här slamkrypare vara en bra kompromiss. Man får effekten men inte färgen, så att säga.

Sen kan jag såklart inte stirra mig mätt på de här soldrypande, somriga bronzerfärgerna från Chanel. Ska man inte på lyxkryssning i Karibien i sommar kan man i alla fall låtsas… 550 kr kostar det lilla bronzerkitet som ger färg och solbränna direkt. Dyrt? Antagligen. Men lyckligtvis är färgerna dryga (har jag använt det ordet förut?) och flexibla. Alltså, kanske låter man borsten glida över till det mer aprikos-beige nu på våren, men mer åt det bruna framåt sensommaren?

Rådvill! Personlighet? Kreativitet?

Hej Caroline. Har på senare tid börjat intressera mig för parfymer eftersom de ger personligheten en extra kick. Är dock nybörjare och de parfymerna man ser är enbart dem på Kicks så jag känner inte direkt till utbudet utöver dem.
Jag vet egentligen inte vad jag gillar för dofter, vet bara att jag inte gillar tonåringsdofter som doftar på tok för mycket friskt, blommigt och rosa eller tungviktarna som helt enkelt doftar för mycket och för tungt, inte heller klämkäcka sportdofter är särskilt välkomna i skåpet.

Jag vill ha en parfym som frambringar min personlighet ytterligare, dvs något diskret, vass och självsäkert med kreativitet.
Finns det någon parfym som riktar sig till mer av denna typ av personlighet? Med handen på hjärtat är jag varken elegant eller trendig och då vill jag inte lukta som det heller.

Ledsen för flummig och tunn förklaring. Men om det mot förmodan finns något tips som du vill ge mig, så uppskattas det väldigt mycket.

Tack / Lisa

Jag tror tyvärr inte att jag kan hjälpa dig här, i segmentet mellan tonårsrosa, tungviktare och sport finns en hel värld av dofter och det är svårt att ens råda dig till vart du ska börja. Kanske kan du låta dig inspireras av vad någon kreativ kändis bär och börja där? Eller någon spännande parfymhistoria? Alla doften har en historia.
Eller så går du på det konstigaste du kan hitta (Honoré des prés, Comme des Garcons?) och jobbar dig därifrån?

Sthor kärlek

Den finaste kalkonen.

Varianter på det redan ganska Jazzhands-utnyttjade skämtet:

Thor mycket är klockan?
Thortan
Thor dansade en sommar
Mitt Thora, feta, grekiska bröllop
Min thore tjocke far
The perfect thorm
Thormens väg på hälleberget

osv.