Men herregud, tagga ned! Allt jag skrev var att jag tycker synd om Bubbles som blir ensam. Detta skrev jag på På stan-bloggen och sen ramlar det in hat-kommentarer. De kallar mig ironisk och okänslig. Snälla ni, jag är inte Kristian Luuk. Jag tycker synd om Bubbles. Är det verkligen omöjligt att ta på allvar?
Vore det inte lämpligt att skriva ditt inlägg på den bloggen där kommentarerna har landat istället för på denna?
Isch, nu är jag sån som jag egentligen inte helt gillar – men kan fan inte låta bli när du lägger bollen framför öppet mål.
Ledsen
Sa Who
Vore det inte lämpligt att skriva ditt inlägg på den bloggen där kommentarerna har landat istället för på denna?
Isch, nu är jag sån som jag egentligen inte helt gillar – men kan fan inte låta bli när du lägger bollen framför öppet mål.
Ledsen
Sa Who
Du har rätt. Jag gjorde det. Eller, jag skrev “Jag är inte ironisk, jag tycker synd om Bubbles”. Då blev det hat på det.
Du har rätt. Jag gjorde det. Eller, jag skrev “Jag är inte ironisk, jag tycker synd om Bubbles”. Då blev det hat på det.
Det är väl detta som är nackdelen med att tillhöra den s.k. “ironiska generationen”, antar jag… Att omgivningen förväntar sig att man ska mena något annat än vad man säger när man uttalar sig om sådant som är lite heligt för många.
Det är väl detta som är nackdelen med att tillhöra den s.k. “ironiska generationen”, antar jag… Att omgivningen förväntar sig att man ska mena något annat än vad man säger när man uttalar sig om sådant som är lite heligt för många.
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
© Jazzhands
Recent Comments