Kör fortfarande “dubbelt av allt” på gymmet.
Plus talar om detta för alla så att jag inte ska slacka.
Talade lite sådär halvstolt om för B att jag kör “hundra bänkpress” nu.
“Hur mycket tar du”, frågade han.
“55” sa jag. Joråsatte.
Först idag kom jag på att det heter benpress det jag kör, och inte bänkpress. As if jag skulle ligga på en bänk och lyfta 55 kilo. Bara tanken.
Övermod. Så himla härligt särskilt i träningssammanhang. Efter 3 veckors intensivt spinnande är jag i fantastisk form såklart, i så bra form så att jag tänkte att nåt som kallas “intervall-flex” borde passa mig och hur svårt kan det va, liksom? Förutom förnedringen med att inse att hyggligt flås inte har ngt med styrka, rörlighet eller koordination att göra så tog det dessutom en knapp vecka tills träningsvärken släppte. Hör mig själv säga att det är “underbart” och “bättre än sex”. Herregud.
Ja gud. *rodnar av igenkänning*
Jazzhands är
en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna
med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan
skakar man dem lite lätt. Och ler.
© Jazzhands
Recent Comments