…och här är bilden på mig och Gus van Sant igen.

Solstungna läppar – det kan hända dig!

Det här kan tyckas som en trist produkt att tipsa om så vi håller det kort. Decubal Lips & Dry Spots är en supersuperfet salva som passar utmärkt såhär i soltider när läpparna (faktiskt) kan bli röda och lite brända ut de där första, optimistiska dagarna i solen på uteserveringen.
Salvan är oparfymerad, parabenfri och har en mäktig fetthalt på 99% (!). Luktar och smakar absolut ingenting, och är finfin för torra nagelband på både händer och fötter.

Kostar 65 kr på apoteket.

Låt oss hoppa på den här kryssningsbåten till italienska Rivieran, darling!

Vaknar tidigt av att en liten, liten clementin faller av det märkliga clementinträd jag köpt, och som nu står på fönsterblecket och vill ha uppmärksamhet.

Envisa rackare.

Jag tar upp den lilla, lilla mini-clementinen och luktar på den. Då minns jag att jag är kär, i Escale à Portofino från Christian Dior. Det är en vad man skulle kunna kalla för en “delicious scent”, alltså en som stimulerar aptiten, som är så härlig att man vill äta den.

Escale à Portofino är en av flera parfymer i Diors serie som går in under något övergripande rese-tema, där dofterna luktar som exotiska, glamorösa, klassiska eller bara inspirerande resemål man tar sig till med ett kryssningsfartyg (underbart nuschat, jag vet). Italienska rivierastaden Portofino doftar, förstår man, bergamott, apelsinlund och vita kaklade hus vid kusten, där en och annan salt bris sveper in ibland om man har tur.

Doften kom 2008 och var tänkt som en sommarspecialare. Den blev så populär att de släppte den i år igen, i sedvanlig elegant Dior-flaska. Det är tänkt att alla i kryssnings-serien ska ha samma, sköna Great Gatsby-flaska.

Det är svårt med eleganta citrusdofter nu för tiden. Jag anser att skulden till stor del ligger hos rengöringsmedlen och diskmedlen som någonstans fått oss att associera citron med tråkiga saker som städning och disk. Det är också relativt lätt och vanligt att kasta in lite fresh citron i en doft eller en cologne och kalla den “sommarfräsch” eller “frisk”. Det är svårt att hitta den där citrondoften som är både söt, sur och nyanserad.

Palermo, från Byredo är ett bra exempel, den är apelsinfrisk men med darrande undertoner av musk och ros som gör det hela lite mer spännande. Eau Savage från Dior är ett annat bra exempel, en herrdoft med sirlig citron men med maskulina inslag av trä. Har man luktat på den en gång glömmer man den inte. En av de bästa colognerna alla kategorier. I toppen bland de friska citrusdofterna ligger självklart också Guerlains mästerverk Jicky, den absolut underbara citronkompositionen med uppbackning av mystisk patchouli, murrigt läder och sensuella tonkabönor. An asbolut must.

Var var jag? Just det, Escale à Portofino. Elegant som en vit aftonklänning som sveper över ett marmorgolv på en välgörenhetsgala en ljummen kväll på Rivieran. Samtidigt, som sagt, läskande och aptitlig som ett glas färkpressad lemonad. Tror inte detta är doften av den italienska Rivieran så mycket som det är doften av en sommarbal på det franska slottet, där alla kvinnor bär pärlor och någon glider ned för en lång trappa och alla tappar andan. Mer så.

Jag tog den på mig idag och av någon slags ren reflex satte jag också på mig ett tjockt guldarmband och ett diadem. Parfymer som har den effekten gillar jag ju såklart automatiskt och våldsamt.

Den officiella hipsterförklaringen

Okej, då var man officiellt hipster då. Idag gick jag med raka steg in på Hattbaren och kom ut med en Panamahatt. Det står i den med stora bokstäver att den är “genuine”, och på en medföljande lapp läser jag att den är “vävd för hand av hantverkskunniga infödda ecuadorianer”.

Det är så jag föredrar mina hattar. Handvävda av infödda ecuadorianer. Jag bär helst inte andra typer av hatt.

Det innebär väl antagligen att jag är hipster då. So be it.

Har intervjuat Sofias mamma, Eleanor Coppola nu. Grymt. Ett steg närmare fulländningen. Nu måste jag supersnabbskriva artikeln för Fotografiska museets tidning. Hennes utställning Circle of Memory kommer dit.

Jag går givetvis dit i hatt.

Mythbusting!

Jag har också fått höra att man blir fläckig/flammig av parfym på sommaren. Vad tror du den myten kommer från?

Man man verkligen, verkligen ansträngde sig så skulle man nog lyckas få fläckar. Alltså om man åkte till ett riktigt solgassande land, säg Egypten eller Aten mitt i juli, och la sig på stranden, tog upp sin flaska Jennifer Lopez Glow och sprayade handlederna, och sedan låg där på handduken med handlederna upp mot solen, och pressade en stund för att sen spraya lite till och sen lite till – ja, då kunde man nog få fläckar på huden, tror jag.

Parfym innehåller ju till stora delar alkohol och det är ju “flammable” alltså det kan fatta eld, det är värmekänsligt. Så visst, det är väl inte taget ur luften men det skulle krävas stora mängder parfym och sol för att verkligen få fysiska men.

Med det inte sagt att det är helt riskfritt och okej med “vanliga” parfymer i solen. De kan ju påverka på annat sätt, som att uppföra sig konstigt och nyckfullt, och vet man med sig att man blir varm, ska åka till ett varmt ställe, ligga mycket i solen eller liknande (eller kanske tenderar att få väldigt torr hy om sommaren) så kan man skippa den vanliga parfymen och köpa en summer edition utan alkohol istället.

Stora, feta munkar med hål i

Munkbakningen, the re-cap: Busenkelt. Alltså verkligen busenkelt. Och det där med att koka saker i olja är en barnlek, det kokar ju men det stormkokar ju inte, utan puttrar bara lite hotfullt. Munkarna bränns bruna och fina på någon minut. A kom förbi och konstaterade att “det luktar konditori” hemma hos mig. Jag tackar oljan.

Jag körde några munkar utan socker, alltså utan att vända dem i socker. Då smakar de i stort sett ingenting, bara lite svagt av frityr. Det påminde mig visserligen om Bob’s Donuts på Farmers Market i LA vilket gjorde mig tårögd, men det är ändå ingenting jag rekommenderar. De ska vändas i socker and lots of it. Då blir de fulländade och smakar som en bit av himlen.

Dagens!

Vaknar och bestämmer mig direkt: idag ska jag baka munkar. Har aldrig gjort det förr, men hur svårt kan det vara? Het olja har ju människan hanterat sedan vikingatiden.

Here comes the sun!

Det sägs att det ska bli riktigt soligt och fint i helgen, upp emot 25 grader. Butikerna säljer jordgubbar som smakar riktigt bra och folk börjar fråga “vad ska du göra på semestern, då?”.
Alltså är det dags att som allra ödmjukast tipsa om tre bra solskydd. Vi kör ansiktet, för det är svårast att hitta ett bra skydd för ansiktet. Det blir lätt kladdigt, svettigt och makeup-ovänligt alltihop. Men varen icke oroliga, här finns tre höjdare!

Vi börjar med Lancaster, Deras Ultra Soothing Protection SPF50 (ca 335 kr) har högt solskydd, UVA- och UVB-skydd och massor med fukt. Lancaster är high-tech och skyddar mot fria radikaler dessutom. Solskydd är ju det främsta skyddet mot rynkor. Lancaster går stegt längre och laddar med anti-oxidanter i krämen också. Därav priset?
Konsistensen är krämig, fuktig men lätt, vilket är a och o här. Man svettas inte bort den men den ger heller inte den där hinnan som man fruktar. Sen tycker jag själv att tuben är somrigt snygg och känns härligt glammigt Saint-Tropez men det är ju en smaksak såklart.

Cliniderm Light & Matifying Sun Face Gel Cream SPF25 är en bra, lätt gel under två hundra kronor, som snabbt går in i huden och som inte på något sätt lämnar glans. Tvärtom, har nästan, nästan den mattande effekt som namnet vill påskina. Känns mer som en fuktkräm än ett solskydd. Oparfymerad, vilket är ett plus. Parfymerade solskyddskrämer har en tendens att lukta rengöringsmedel och ålderdomshem.
Och så ett tips för den som vill ha högre solskydd, och vill känna sig riktigt säker men för den sakens skull inte nödvändigtvis vill smeta in ansiktet i zinkpasta. Prova en solskyddsprodukt ur La Roche-Posays Anthelios-serie som nu äntligen finns i Sverige (på apotekskedjan Doc Morris). Jag brukade bunkra varje gång jag var utomlands förut.
Anthelios har en under-serie med “fluids”, med imponerande höga SPFs. Ta till exempel Extreme fluid som har SPF50+ och ändå en behaglig, mjuk konsistens som inte lämnar kladd efter sig på något sätt. Tar du dessutom flaskan för oily skin så får du en snygg finish dessutom. UVA/UVB-skydd, oparfymerad och parabenfri. Kostar strax över två hundra.

Showdown, mannen, showdown

Kör preppy idag. Vit skjorta, chinos och skärp. Händerna i fickorna, en air av oskuldsfullhet och framtidstro.

Frukostmöte på Riche. Försökte att hindra mina ögonbryn skjuta i höjden då jag beskådade frukostmenyn. Yogurt 85 kr. Croissant 40 kr. Ett ägg 30 kr. Juice 65 kr.
Hur mycket tjänar alla snyggt slingade tjejer som sitter omkring mig? Är jag tattaren i gänget som tycker att det här är lite över min frukostbudget?

Sen bra och effektivt jobbmöte med ny tidning. “Bra, skicka över idéerna. Men vi säger att vi kör”.

Sen radiointervju om “sexig filmscen”. Grymt. Älskar radiointervjuer. Älskar intervjuer. Säg till om ni vill intervjua mig.
Alla journalister vill i hemlighet bli intervjuade. Det är därför de skriver böcker. Ni vet vilka ni är.

Sen svara på mail av olika sorter, och jag vill inte verka snobbig men det har banne mig tagit en timme nu, att svara trevligt på allt från “Hur blir man journalist?” till “Vill du prova kex i vår nya tillbyggnad på vårt hotell?”.
Jag är med i de märkligaste register.

Snart ska det vara nåt slags preppy party som jag går med på för att min partner in crime Linnéa är sjukt pepp, och för att partyt är i samband med Plaza som jag skriver för ibland och för att klädkoden är “preppy”. Därav vit tröja och prydlig attityd.

Sen måste jag (MÅSTE JAG) skriva ett inlägg om Bachelorette. Det börjar bli så förbannat bra nu när det bara är psychon och douches kvar. Sebbe mot Christian. Showdown! Skön säljarsnubbe med tätt sittande ögon mot viskande Stureplansman med reklam-tofs i nacken. SHOWDOWN!!!!

För både dödliga och solgudar

…och så bara en rad om Guerlains otroligt vackra sommarkollektion. Att den heter Terracotta Inca Summer är ju helt logiskt, jag tycker att man ser fjädrarna och smyckena och indianerna direkt. Jag är både fascinerad och imponerad av den otroligt vackra utformningen, om hur det (i den mån man vågar använda skuggorna) skulle kunna bli ett flärdfullt pyssel att kryssa mellan de små strukturerna och vecken med ögonskuggspenseln. Kanske blir det olika färg varje gång? Lite mer guld den här gången, lite mer blått nästa…

Jag har bara ett ord: magiskt.