Handla parfym på nätet?

Jag har en fråga angående det här med att köpa parfymer på Ebay – hur är det med hållbarhet egentligen? Vore ju fantastiskt om man skulle kunna hitta någon raritet, men är den verkligen användbar?

Etta

Att handla parfym från icke-auktoriserade säljare är en gissel och något man generellt bör undvika. Det kan vara så att de säljs billigare online för att de kommer från en andrahandssortering eller att de är utspädda. Snarare än att de är kopior.
Är det en ny parfym det gäller – köp hos butik istället.

Vad gäller vintageparfymer är det också så att man får gå på säljarens tidigare history och omdömen. Är parfymen i originalförpackning, alltså inplastad och/eller i kartonnage, är chansen större att det är äkta vara. Det är också det enda sättet doften kan vara välbevarad på, alltså om parfymen aldrig öppnats. Annat är det ingen idé att buda på. En halvfull flaska med, säg, Mon peche, kommer bara att lukta alkohol. Kan ju vara kul att ha själva flaskan men doften kommer inte att lukta som den ska…

Lite common sense vad gäller Ebay och liknande –
1. Är produktens namn felstavad? Säljer säljaren massor av parfym, i synnerhet från samma märke eller till och med samma produkt? Då är det värt att se upp.
Kolla säljarens omdömen, och se till att du kan betala med PayPal (då är dina rättigheter om det visar sig att parfymen är fejk, större)

Hållbarheten då. En parfym håller i tre till fem år, brukar man säga men det stämmer inte riktigt. Tre till fem år om flaskan öppnats är närmare sanningen. Annars kan den hålla betydligt längre. Parfymoljor håller i en evighet, oöppnade flaskor likaså, om de förvarats ordentligt.
En parfum med hög koncentration, alltså en Eau de Parfume eller liknande, håller länge. Det gäller bara att hålla flaskan borta från sol, värme och ljus. Har du parfym i en klar flaska kan man skydda den genom att låta den stå kvar i kartongen. Bäst är en flaska med mörkt glas. På parfymeriet Fragonard säljer man en del parfymer i en skyddande plåtburk. Det kan se weird ut, men är en ren försiktighetsåtgärd.

Budar man på en vintageperfym bör man förresten noga kolla på parfymens färg på fotot. Gammal, eller dålig parfym har mörknat i färgen (ser ut som äppeljuice). Gammal parfym luktar mycket alkohol. Den blir inte härsken, men den luktar gammal alkis. Oavsett hur gott den doftade innan.
Vilken trist öde…

Lanvin couture

Vi kör en liten mode- och parfymcocktail så här på fredagseftermiddagen, ok? Först ut: Lanvin!

Lanvin har gett ut parfymer i över åttio år nu. Jeanne Lanvin startade modehuset på 1920-talet i Paris och fransmännen var som bekant tidiga med att haute couture skulle gå hand i hand med haute parfume.

En av de första signaturdofterna var Mon Peche (“Min synd”) som doftar som ett svart, sexigt fodral, snyggt figursydd med mycket décolletage ser ut. Den skapades 1924 av en mystisk ryska som gick under namnet “Madame Zed”. Hon har jobbat med flera av Lanvins dofter. Med Mon Peche har hos skapat en muskig, mörk, sexig doft full av trä, ylang-ylang, rosor, nejlikor och neroli (citrus). Varför den här farligt förföriska doften har slutat säljas är ett mysterium. Har man tur hittar man den online, eller så beställer man ett doftsample från The Perfumed Court. Om man vågar…

Men kändast av Lanvins parfymer är  Arpège som, om man ska dra en modeliknelse, är som en fyllig och styv sommarklänning. Den skapades 1927 när Jeanne Lanvin bad den då blott 27-åriga parfymören André Fraysse att skapa en parfym åt hennes dotter på 13-årsdagen. Ryktet säger att den unge parfymören inspirerades av den unga dotterns pianospelande, hon övade skalor dag som natt.
Resultatet blev Arpège som, utan att överdriva, nog är en av världens mest kända dofter. En kryddig, ganska tidstypisk blomdoft, stram som en charleston, kryddig som en opiumhåla. Den känns som en tidsmaskin tillbaka till 1927, vilket är lite av charmen. Den finns på marknaden, återlanserades runt 1990, efter att ha varit borta ett långt tag. Men är världen redo för en muskig orientalare? Vet inte. Men känd är den. Och flaskan är enormt vacker.

Utgångna Scandal däremot, verkar inte göra en comeback. För att fortsätta liknelsen med kläderplagg så är Scandal  ett par läderboots som går upp till låren, burna av en kvinna som skiten i vad du tycker. Hon äter snubbar som dig till frukost. Jag har just nu högsta budet på en vintage-flaska på Ebay. Håll tummarna!

Utmärkande för Lanivndofterna är att de känns tidstypiska för 20- och 30-talet. Det är också därför flera av klassikerna uppdaterats för att kännas mer “nu”. Synd, tycker jag. Det är underbart att veta hur en fransk kvinna about town luktade när skinnhandskar och blek hy var högsta mode, och Coco Chanel gjorde sig påmind för världen. Arpége är också modifierad, tyvärr, men har fortfarande kvar en doft av den finare världen. Ta vara på den.

Lick these shiny, shiny boots of leather

Finns det någon parfym som luktar läder?! älskar din blogg. X
Asrinh

Absolut, det finns flera. Från rökig och söt, till nedsutten fåtölj-läder.

Bandit från Robert Piguet luktar saftigt av slm-lekar. Finns på NK. I alla fanns finns Piguet-dofter där.

Cuir Mauresque doftar sött, och kryddigt, som en läderväska som stått på vinden ett tag, med malkulor i. Daim Blond luktar också sött, av aprikos, och läder som gränsar mer till mocka. Båda från Serge Lutens. Båda svåra att få tag i, i Sverige.

Creed finns, bland annat på NK, kostar skjortan och luktar nyanvända Dr. Marten’s som gör debutpromenad ute i en barrig skog. Torrt, lerigt och fullt med tjära. Jag pratar om  Royal English Leather. Prova också Chanel Cuir de Russie som påminner i doften.

Billigare är Guerlain Cuir Beluga, som luktar delikat, lätt damhandske. Kanske sitter den på en blek fransyska på väg till L’Opéra för att se Tosca? Lancome Cuir (också lite billigare – ett relativt begrepp inom parfymvärlden) luktar svagt av läder och blommor, som en höstsadel som togs av under ridturen, och lades på en blombädd medan hästen fick beta och ryttarinnan rättade till håret.

Miller Harris Cuir d’Oranger, doftar som en pigg skritt i en apelsinlund medan Tabac Blond från Caron är den direkta motsatsen – luktar som en rökares gamla skinnpaj, full av tobak, cigarettaska och bensin. Ska väl du skita i.

Slutligen, en sofistikerad läderdoft som doftar lätt av mjuk, älskad läderjacka och nyplockad blombukett: Hermés – Kelly Caleche

Kära Caroline

Kära Caroline

För det första; vilken underbar blogg du skriver. För det andra; vad mycket du kan. För det tredje, baserat på det första och andra; hjälp.

Vet inte varför, men jag får en känsla av att du skulle gilla Mugler Cologne. Smälter bra ihop med huden och luktar lakan, strykjärn och laundry musks.
Byredos Blanche, har du testat den? Som doftkudde och mjukmedel fast i mer komplex komposition, lätt som ett glatt sommarmoln.
Clean, som ju ligger på alla försäljningstoppar på varenda varuhus, är ett safe val om man vill ha en lätt doft, L’Eau d’Issey mer sofistikerat. Men varför spela safe? Smutsa till det lite, tycker jag.

De skira och vackra drömmarna

Det torra och det gröna

Om man vill utmana sin näsa och prova en riktigt, riktigt torr och grön doft så kan man bege sig till NK och testa Annick Goutals Ninfeo Mio. Finns för män och kvinnor.

Den öppnar sig som en bukett bruna, uttorkade blad, som helt saknar grönska. De vaknar till liv när de gröna hjärtnoterna vecklat ut sig, och träiga cedarnoter dyker upp tillsammans med illgrön verbena. Framåt basnoterna är det en hel berså som ligger framför en, fast fortfarande torr, inte drypande, fuktig och blomstrande, utan grön, bladig och soldränkt. Prunkande citronträd och prasslande olivträd.

Parfymen sägs vara inspirerad av trädgården Ninfa som ligger söder om Rom, läser jag.
Det förklarar saken.

Scent of a man

Det skrivs mycket om kvinnliga dofter men är nyfiken på vilka manliga dofter du föredrar/gärna tipsar om och vilka tycker du luktar helt fel och totaldissar? Skulle gärna se ett svar med dofter från olika prisklasser =)

Skönheten, oh skönheten…

De här planscherna på gamla parfymannonser är så vackra och underbara. Jag vill ha allihop. Det är ju när man ser sånt här, liksom känner Paris-nattens svalka, vindarna från Seine och ljudet av frasigt tyg som man får den där förnimmelsen av doft, den där som liksom kommunicerar med sinnet om världens oändliga skönhet.

Den vi ibland, men bara ibland, klarar av att ta in med synen och hörseln. Men som vi nästan inte står ut med när vi känner den som doft. Vi måste blunda, nästan fatta tag om någonting.

Det är då jag vill springa till parfymdisken, känna på doften Hon Bär och Han Bär och därmed kanske, kanske komma närmare det där obeskrivbara och oändliga, men samtidigt så flyktiga…

Ja, så är parfym för mig.

Hur är den för dig?

Nej, jag avstår från ett James Bond-skämt här

Bond No. 9 är ett roligt märke. Någonstans gillar jag koncept och omöjliga uppgifter. Som att “göra en parfym för varje kvarter i New York“, som alltså är Bond No. 9s självpåtagna uppgift.

Sedan 2003 har de hållit på och jag tror de är uppe i över 50 dofter nu. Så har man en favoritdel av NY så man kan gå och dofta på parfymversionen och se om man håller med, eller så provar man en doft och inser att det kanske är ett nytt kvarter man ska undersöka.Det är tanken, och även om man idag har doftsatt kvarter som Wall Street, Bleecker Street och Harlem så finns många kvar.

Jag är själv förtjust i Chinatown, en söt “floriental” med fina tränoter, kardemumma och lite söt vanilj. Det var den första Bond No.9-doften jag provade, men inte av de anledningar man kan tro. Det var inte tack vare den vackra flaskan som kanske mest av alla motsvarar det kvarter parfymen ska representera – underbart dekorerad med ett mönster som man kopierat från en burk från Ming-dynastin, som var ämnad för ingefära.
Inte heller är Chinatown mitt favoritområde i NY. Nej, Chinatown är min favoritfilm, därför var jag tvungen att prova den först och vilken lättnad och glädje det var att upptäcka att den höll måttet. Inte bara det, den är mycket bra. underbar, dessutom. Åh, vad jag undrar vad undersköna Faye Dunaway använder för parfym i filmen, där hon spelar stolt och sårad kvinna med en hemlighet. Hon doftar inte Chinatown från Bond No.9 givetvis, men kanske, kanske skulle hennes rollfigur kunna gilla deras version? Fast nej, ändå inte. Den är för blommig…
Jag menar, se bara på dessa ögon, denna blick…

Jag tycker att det bara bevisar att man kan stöta på en favoritparfym på de mest oväntade sätt. Parfymutbudet kan vara en djungel, men börja nysta någonstans där det finns någonting som lockar – en ingrediens, ett minne eller en känsla. I mitt fall – en filmtitel. Min favoritfilm.

Är det en refillspray du har i väskan eller är du bara glad att se mig?

Älskar alla små, söta väskvarianter av olika parfymer som finns nu! De blir fler och fler och det är bra, tycker jag. De är ju så rara! Och sen är det ju något obeskrivligt elegant över att kunna ta fram en liten mini-flaska ur handväskan och spraya lite väldoft bakom öronen. Gud, inte ens Jackie Kennedy kunde vara mer classy än så. Förstå. Det är ju i klass med att ta upp ett rött läppstift av bästa sort och en tung fickspegel i någon ädelmetall, och självsäkert bättra på sin fullkomliga amorbåge.
Eller nej, en fickspray är nog aningen mer classy ändå. Diskretare.

Finast är kanske Marc Jacobs Lola, som också kommer i en underbar liten necessär. Ja!

Men jag älskar också Chanels väskvarianter som är galet vackra, och ser ut som läppstiftshylsor! Kiera Knightly visste vad hon gjorde när hon blev officiellt ansikte för det eleganta huset. Att Chanel har klass kommer man aldrig ifrån. De vita läppstiftshylsorna är höjden av stil. När man köper väsksprayvarianten får man refills med på köpet. Men se upp, de flesta väskvarianterna är “limited edition“. Coco Mademoiselle är underbar.

Måste förresten säga en sak om Chanel No. 5. Det är ju världens mest sålda parfym, den kanske mest kända och så vidare. Men har ni provat att spraya den på en man? Den kan dofta kvinnligt till en början, full av jasmine, men när basnoterna träder fram tycker jag att den funkar utmärkt som en lättare herrdoft också, för den som är öppensinnad. Inte allas påse, men för den som är öppensinnad, som sagt.